”Har väl någon form av samlarmani”

Jimmy Karlsson håller sig till svenska böcker, här med ett ovanligt variantomslag.

Foto: Privat

Det började 2001–2002 när en kompis sade: ”Du kan aldrig lista ut vem mördaren är i den här boken”. Jimmy Karlsson gav det ett försök.

–  Sedan var jag fast.

Seriöst blev det 2004, när han köpte en större samling Agatha Christie-böcker. Samtidigt startade Jimmy Karlsson också en hemsida, agathachristiesamlaren.se, för att skapa den ultimata bibliografin över den brittiska deckardrottningen.

– Jag upptäckte att de bibliografier som fanns inte tog upp till exempel variantomslag och sådant. Det är klart att de tog upp en del, men det fanns ingen med det djupet jag ville ha.

Sedan dess har han fyllt på alla nya upptäckter på hemsidan. Skapandet av bibliografin går parallellt med hans eget Agatha Christie-samlande. Där började han med att få tag på alla boktitlar som fanns i Sverige, för att därefter rikta in sig på alla förstaupplagor.

– Efter det har det bara gått utför egentligen. Nu samlar jag både noveller och följetonger, alla olika tidningar och tidskrifter. Jag har även börjat samla lite teaterprogram, säger Jimmy Karlsson.

Hemsidan startade han redan som tonåring och under de 18 år som gått har omfånget på bibliografin vuxit enormt. I dag noteras 800-900 bokutgåvor, över 100 följetonger och drygt 250 noveller på sajten. Vissa boktitlar finns i så många som 30 olika varianter.

– Mycket av arbetet har varit att gå igenom de tryckta källor som finns, men även att springa runt på olika antikvariat. Nätantikvariaten dammsuger jag dagligen för att se om det skulle finnas någon jag inte känner till. Men man behöver se saker själv också, så jag har även besökt en del samlare, säger Jimmy Karlsson, som fyller 34 i maj.

Varför är det viktigt för dig att göra det här?

– Jag har väl någon form av samlarmani. Jag vill liksom ha allt.

I dag omfattar den egna samlingen mellan 600 och 700 utgåvor av Agatha Christies böcker. Inklusive tidningar och allt omfattar samlingen uppskattningsvis 20 hyllmeter och förvaras delvis hemma, delvis hos föräldrarna.

Det är jäkligt mycket!

– Det är en början i alla fall, konstaterar Jimmy Karlsson.

Följetongerna i svensk press är väldigt spännande, säger han.

– Många publicerades faktiskt i tidning innan den kom i bokform. Till exempel debuterade Agatha faktiskt 1922 i Sverige, med en följetong, men det är först 1923 hon är utgiven i bokform.

Efter 18 år i digital form hoppas Jimmy Karlsson nu att bibliografin någon gång ska komma ut också i tryckt form. Men innan han börjar kontakta förlag med sitt manus har han en hel del uppgifter att kolla upp.

– Jag är övertygad om att det finns massor kvar att upptäcka. Nu hoppas jag att Kungliga biblioteket ska fortsätta digitalisera alla dagstidningar, alltså alla som är utgivna efter 1906. Jag tror att det finns otroligt mycket mer att upptäcka om Agatha. Det är det jag brinner för. Att hitta det som inte är känt sedan tidigare.