Tillbaka

”Hästboken blir lätt osynliggjord”

2021-04-22
av Matilda Källén
Malin Eriksson Sjögärd är hästboksförfattare och lektor på Linnéuniversitet. Ulrika Caperius är förläggare på Bonnier Carlsen.
Malin Eriksson Sjögärd är hästboksförfattare och lektor på Linnéuniversitet. Ulrika Caperius är förläggare på Bonnier Carlsen.
Foto: Privat / Bonnier Carlsen

Populär men förbisedd. I dag möts branschen för en konferens om hästbokens möjligheter och utmaningar.
– Genren rymmer så mycket mer än bara hästar, säger Ulrika Caperius, förläggare på Bonnier Carlsen.

Hästboksdagen arrangeras av Svenska barnboksinstitutet, Linnéuniversitetets forskningsnätverk CHILLL, Kulturlabbet Region Västmanland och Författarförbundets barn- och ungdomslitterära sektion, med syfte att diskutera – och uppmärksamma – genren.

– Det att finns så mycket viktigt och spännande i hästböckerna som lätt blir osynliggjort, säger Malin Eriksson Sjögärd, hästboksförfattare, lektor på Linnéuniversitetet och en av initiativtagarna till konferensen.

– Barnlitteraturen i stort och hästböcker i synnerhet får väldigt lite plats i det offentliga kulturella samtalet, men jag tror att berättelser behöver att vi berättar om dem. Den här dagen är ett led i det, fortsätter hon.

Varför har hästboken hamnat utanför samtalet?
– Det är ju likadant med flickboken och annan litteratur som mest läses av tjejer och kvinnor, att den inte tas på allvar. Men det hästboken gör är ju att ta den 9-åriga eller 12-åriga tjejens djupa frågor på allvar. De handlar om att vara människa, men det finns en tendens att avfärda dem som något annat än vad de är.

Anna Sewells Black Beauty från 1877 brukar räknas som den allra första hästboken. Då var målgruppen framför allt pojkar, och det var först när ridsporten på 1940-50-talet i allt större utsträckning frikopplades från det militära som den i Sverige i stället började förknippas med flickors intressen och läsning.

– En viktig milstolpe var Britta och Silver-böckerna av Lisbeth Pahnke, som gavs ut från 60-talet. Då blev realismen en norm, det man skrev om var den vardagliga, vanliga stallmiljön, säger Malin Eriksson Sjögärd.

Över 50 år senare är det en norm som fortfarande lever, menar Ulrika Caperius, förläggare på Bonnier Carlsen och en av deltagarna på konferensen. 

– Det klassiska, som handlar om livet nära stallet och hästarna, står sig. Sedan kommer ibland andra typer av hästböcker och rör om i kategorin på ett bra sätt, säger hon.

Ett exempel på det är en av Sveriges just nu största hästboksserier, fantasybetonade Star stable (Bonnier Carlsen) som är baserad på det populära datorspelet med samma namn. Men oavsett inriktning är hästboksläsarna ”en väldigt engagerad målgrupp”, konstaterar Ulrika Caperius.

– Barns och ungas läsning kan gå upp och ner men hästboken sviktar inte.

Samtidigt, fortsätter hon, för genren med sig flera utmaningar. En av dem är dess brist på mångfald.

– Både genusmässigt – det är ofta få killar i böckerna som inte är den coola ridläraren eller den duktiga tävlingsryttaren – men också att det oftast är en vit medelklass som skildras. Jag tror att det handlar om att det fortfarande finns en så tydlig realistisk förankring i böckerna. Man skildrar en verklighet som jag tror är vanlig på ridskolor. Men det är något som jag önskar skulle förändras, både i verkligheten och i böckerna. Det är också ett ansvar som vi på förlagen får ta på oss när vi tar oss an nya hästboksserier.

Ulrika Caperius delar också Malin Eriksson Sjögärds bild av att hästboksgenren fått en lågstatusstämpel, och ofta ses som ”puttinuttig och ytlig”.

– Det är sorgligt att man inte ser hur komplex genren är, och inte förstår hur mycket livsfrågor och tonårstrubbel och klur kring det egna jaget som finns och alltid har funnits i hästböckerna. Genren rymmer så mycket mer än bara hästar, det handlar om liv, död, starka känslor, prestationshets, ämnen och teman som annars inte förekommer så ofta i böcker som framför allt läses av tjejer.

Fördomarna om genren drabbar framför allt läsarna, menar Ulrika Caperius. 

– Bland de författare som jag arbetar med ser man absolut inte på det här som något lättvindigt. Snarare tvärtom. Där finns en ambition att skriva bra och starka berättelser, säger hon.

Så hur ska hästböckernas ställning stärkas?
– Kanske ligger det på recensenter, skolbibliotekarier och föräldrar att förändra synen på böckerna. Samtidigt upplever jag att man i dag ser på barns läsning som något positivt, oavsett vad de läser.

Malin Eriksson Sjögärds förhoppning är att konferensen ska fungera som en ”igångsättning” för fortsatta samarbeten och nätverk. Eftermiddagen vigs åt samtal mellan författare, illustratörer och forskare inom fältet.

– Idén är att nätverkandet i sig har ett värde. Sedan vill vi också skapa en bro mellan forskarna och hästboksskaparna. Det känns som att det händer något kreativt i det mötet, att samtalet fördjupas, säger hon.

Intresset för att delta på konferensen har också varit större än vad arrangörerna räknat med.

– Anmälningarna har trillat in. Det är många från bibliotek, men också förläggare. Det märks att det finns ett stort intresse för genren.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.