Kulturministern valstartar i det lilla formatet

Foto: Alberte Bremberg

om en del av valrörelsen, inlett din läsfrämjande turné på biblioteken i Stockholmsregionen. Varför är läsfrämjandet viktigt för dig?

– Språket är viktigt. Att läsa ger möjlighet att ta in kunskaper. Det är det som är basen kan man väl säga, i ett komplicerat samhälle som vårt. Men sedan handlar det också mycket om lusten i själva läsandet, resandet i tid och rum och att förstå andra människors villkor. Både de som lever här och nu och i andra delar av världen.

– Sedan är jag dessutom övertygad om att det finns en koppling mellan språk och våld. Det vill säga att om du har ett rikt språk – det gäller framförallt pojkar i en viss ålder – så blir du mindre våldsbenägen.

Är läsfrämjande insatser det bästa sättet att få folk att köpa fler böcker och gå mer på bibliotek?

– Jag vet att många länsbibliotek och bibliotek runt om i Sverige jobbar med olika försöksprojekt där man har fått pengar för att experimentera sig fram. Och mycket där handlar om att tala om böcker och annat. Det är inte alltid säkert att just läsandet är det som passar alla. Många har ju dyslexi eller kan ha svårt att sitta still. Men lika viktigt är det att man tillägnar sig språket, att man pratar och berättar. Undersökningar har visat att det kan låta bra när ungdomar i olika åldrar läser högt, men det är inte säkert att de förstår vad de läser eller kan återge det de har läst.

Nu har ju stödet till boklådorna försvunnit till förmån för läsfrämjande stöd. På vilket sätt – om något – kan bokbranschen gynnas av den nya stödordningen?

– Förut var det ju så att stödet var väldigt detaljerat. Det gick en summa till förhandsstöd. Och det gick en summa till att vissa boklådor kunde ta in böcker på försök – framför allt på mindre orter. Det fanns inte så stor möjlighet till flexibilitet. Nu är möjligheterna i någon mening större och inte så begränsade som de var förr. Vi har konstaterat att man idag tar till sig böcker på många olika sätt. Många beställer ju böcker på Internet.

– Det är kanske inte så att man måste ha en bokhandel på varje liten ort. Kan man sprida läsningen på fler sätt så är det bra. För bara tio, femton år sedan var böcker inte alls så tillgängliga som de är nu. Idag kan du ju hitta böcker på bensinstationer och i mataffärer. Du kan hitta dem på alla möjliga platser där de tidigare inte fanns. Så boken är ju lättillgänglig idag. Och om man ska se till pengar så är själva summan som går till läsfrämjande idag större än den var under den förra mandatperioden.

Vi ser att det är en hel del oberoende boklådor ute i landet som nu väljer att stänga för att de inte får stöd längre. Hur ser du på det?

– Jag tror inte att den kopplingen finns. Jag är rädd för att de här små bokhandlarna hade slagit igen ändå. Det är tufft att driva en bokhandel och försöka ha ett så pass stort sortiment. Även om du kan få ett visst sortimentsstöd.

– Tyvärr så är det ett led i utvecklingen. Det är bara att beklaga. Men även om de boklådorna försvinner så finns det ju böcker på flera håll. Ibland är det så att när små orter avfolkas och folk flyttar till större städer så går det inte att ha all service kvar.

Kommer vi att få se några andra reella resultat av kulturutredningen som rör böcker och läsande om Alliansen vinner valet i höst?

– Mycket är redan igång. Det har kommit nya förordningar som handlar om stöd både till tidskrifter och till litteratur. Vi ger också ett förhandsstöd nu som förlagen kan få för att ge ut böcker, vilket man frågat efter tidigare. Även det nya uppdrag som Kungliga Biblioteket har fått att samordna bibliotekspolitiken är väldigt efterlängtat.

Men finns det några planer som inte redan har satts i verket som kommer att bli verklighet om Alliansen vinner valet?

– Jag har sagt att vi vill ha en läsutredning eller en litteraturutredning. Det tycker vi behövs eftersom det har kommit många nya – inte minst tekniska – plattformar. Detta med läsplattan; är det någonting som kommer att bli stort? Hur kommer den att påverka branschen? Hur kommer den att påverka läsandet? Även om man har instrumentell statistik på hur mycket man läser och inte läser så vet vi ju ändå rätt lite om hur läget är. Är det alarmerande? Är det så att framförallt ungdomar tappar språket? Eller tillägnar man sig språket genom att se mer film? Hur påverkar dataspelandet språket? Hur påverkas samtal människor emellan?

– Det sägs ju också att det viktiga är ju inte bara att läsa böcker utan också att samtala om det man har läst. Och det är vi dåliga på. Här kan både skolan och föräldrarna och andra vuxna göra mer.