Tillbaka

Mannen på gatan

2008-12-11
av Sanna Wallin
Jag har jobbat på förlag i snart tio år. I arbetet med i stort sett varje bok har det uppstått en punkt, oftast i samband med utgivningsbeslut, men ibland alldeles inpå att en bok ges ut – då vi...

Jag har jobbat på förlag i snart tio år. I arbetet med i stort sett varje bok har det uppstått en punkt, oftast i samband med utgivningsbeslut, men ibland alldeles inpå att en bok ges ut – då vi på förlaget i lösa termer
har börjat bolla idéer för hur vi ska hitta läsare.
Med att hitta läsare till en bok avses vid dessa tillfällen inte att nå ut till de läsare som kan tänkas vara intresserade av boken, utan innefattar diverse fantasifulla övningar i syfte att nå alla dem som inte är intresserade. Men som borde vara det.
Vi brukar tala om hur vi ska göra för att nå Mannen
på gatan, den vanlige läsaren. Han som inte läser böcker.
Mannen på gatan är oftast en man, men inte alltid. Mannen på gatan kan också vara andra grupper som inte läser böcker. Inte minst unga män och kvinnor som är lite »happening«. Såna som inte sitter hemma och läser en fredagskväll, som vi gjorde när vi var unga, utan är ute på klubb med en massa andra sköna unga män och kvinnor och dricker drinkar och har mössa inomhus och bläddrar i modemagasin.

Ingen läsare är mer intressant för oss förlag än den som inte läser. Och ingen av de som inte läser är mer intressant än en man som inte läser. Drömmen för varje bokprojekt är att nå honom. Han som aldrig läser böcker och som ger blanka fan i läsning och samhällsfrågor och det goda ordet.
Varför vi ska nå honom är högst oklart. Hur vi når honom är omöjligt att veta.
Trots att andelen män som aldrig läser en bok är över trettio procent enligt Statistiska centralbyrån. Trots att varje rimlig slutsats borde vara att även om vi faktiskt lyckas nå honom denna gång, så kan vi räkna med att det kommer att ta ett decennium innan det händer igen. Han är en dead end. Varje ansträngning är bortkastad.
Ändå vägrar vi ge upp honom. Ändå vägrar jag ge upp honom.
Försöken att nå Mannen på gatan innefattar allt från tvivelaktiga utgivningsbeslut, löjliga omslag och krystade titlar, till obegripliga kampanjer av typen: »Köp en bok, så bjuder vi på pulversoppa« eller »Köp en limpa – alla Håkan Nessers deckare på köpet«. Om inte Muhammed kommer till berget …

Att vi alls envisas med att ge ut böcker riktade till män – trots att all tillgänglig information tyder på att det är en ren förlustaffär – beror, tror jag, på en kombination av florencenightingalism (vi ska rädda Mannen på gatan!) och att de är så många, den ekonomiska potentialen så stor. Flera miljoner män som lever i ett matrixliknande, vegeterande tillstånd och bara väntar på att bli förlösta som läsare.
Det förnuftiga för oss vore att helt ge upp männen. Varje manus som vägs mot något annat, där orden »det här är en bok som kan nå en manlig publik« är ett argument för utgivning, borde i själva verket vara en tydlig signal om att den ska ge plats för något annat.
Som tur är så läser femtipluskvinnorna så oerhört mycket att de även hinner läsa alla de böcker vi inbillar oss läses av män.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.