Ny rapport: e-boken styvmoderligt behandlad

Ny rapport om e-boken.

Foto: Nordicon

I fyra år, mellan 2012–2016, studerade forskarna från Bibliotekshögskolan i Borås och Institutionen för journalistik och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet de stora aktörernas förhållningssätt till e-boken. Resultatet presenteras nu i Nordicoms nya bok Books on Screens: Players in the Swedish e-book market.

–Efter de här fyra åren har vi lyckats konstatera att den tryckta bokens ställning är fortsatt stark, säger Kersti Nilsson som är universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås och en av medförfattarna.

Under arbetets gång fick dessutom ljudboken sitt stora genombrott då Storytel köpte Norstedts 2016.

– Sedan dess har strömmande lyssning seglat förbi e-boken. Det hade vi inte räknat med, säger Kersti Nilsson.

Men det går att finna ledtrådar till e-bokens svaga status i rapporten. Forskarteamet presenterar i tur och ordning: förlagens, författarnas, bibliotekens och de digitala boklådornas syn på e-boken.

– De traditionella förlagen håller hårt om den tryckta boken, den är fortfarande förlagan till e-boken. Det är få som publicerar digitalt direkt, säger Kersti Nilsson. 

E-boken som 2016 stod för 1 procent av de svenska förlagens samlade försäljningsintäkter har, enligt forskarna, fått en styvmoderlig behandling i form av till exempel brist på marknadsföring. Prislappen har heller inte lockat kunder.

– Förlagen sätter väldigt höga priser på e-böcker, åtminstone till en början. Nästan samma pris som på den tryckta boken. Det har inneburit att kunderna därför inte köpt e-böcker i samma utsträckning, menar Kersti Nilsson.

Det höga konsumentpriset har gjort så att biblioteksutlåningen länge har stått för förlagens största försäljningsandel. Ändå utgör e-boken bara 5 procent av bibliotekens totala utlåning.

– Men utlåningsmodellen har i sin tur inneburit att varje lån kostar biblioteken en viss summa. Den summan var dessutom ganska hög ett tag. Jag har sett uppgifter på ett par hundra kronor per utlån för nyare e-böcker, säger Kersti Nilsson.
Det hade många bibliotek inte budgeterat för.

Även bibliotekariernas vardag har påverkat.

– En del tycker att e-boken är besvärlig. Den är inte bara att låna ut som en vanlig bok, man måste kanske lära ut hur man laddar ned också.

Dessutom har bristen på god teknik för att konsumera e-böcker inte stärkt dess status. Adlibris läsplatta Letto har trots god försäljning inte stärkt e-boksmarknaden på samma sätt i Sverige som Amazons motsvarighet Kindle (som i dagarna fyller tio år) har gjort i USA och England.

– En av de främsta anledningarna till e-bokens kräftgång är att det saknas en framgångsrik och gemensam teknik för att läsa e-böcker i Sverige, motsvarande Amazons läsplatta Kindle, säger Tom Wilson senior professor på Bibliotekshögskolan i Borås och medförfattare till Books on screens.

I England och USA har e-boksförsäljningen sedan några år tillbaka stabiliserats runt 20 procent av den totala bokförsäljningen – i Sverige ligger den på cirka 2 procent.

–Amazon bildar via plattformen Kindle ett slutet system som får väldig genomslagskraft. Dessutom kan de hålla låga priser, säger Tom Wilson.

Enligt rapporten är dessa faktorer några av de bidragande orsakerna till e-bokens svaga ställning på den svenska bokmarknaden.

Först halvåret 2017 ökade försäljningen av e-böcker med 171,7 procent i Sverige, enligt siffror från Förläggarföreningen. Men försäljningsmässigt är e-boken fortfarande liten och långt efter både ljudbok och print.