Tillbaka

Ny rapport om upphovsrätt ett steg närmare ny lag

2022-06-14
av Kalle Laxgård
Åsa Anesäter och Mikaela Zabrodsky.
Foto: Niklas Alexandersson/Charlie Bennet

I en färsk rapport till Lagrådet preciserar regeringen vad som kan bli den slutliga lagtexten till Sveriges nya upphovsrätt.

– Författarförbundet behöver prata med Förläggareföreningen om hur vi ska tolka vissa bestämmelser, säger Åsa Anesäter, jurist på Författarförbundet.

I slutet på förra veckan överlämnade regeringen sin remiss till Lagrådet gällande upphovsrätten på den digitala inre marknaden.

Den 400-sidiga rapporten är resultatet av en byråkratisk långbänk, som kommer av EU-parlamentets beslut våren 2019 att rösta igenom upphovsrättsdirektivet, eller DSM.

Både upphovspersoner och förlag har haft stora förväntningar inför att direktivet skulle omsättas i svensk lagtext. Men materialet är komplext.

– Vi kommer att behöva göra en ordentlig analys av det. Så långt har vi inte kommit än. Varje mening är något man kan behöva ta hänsyn till, säger Mikaela Zabrodsky, för Förläggareföreningen, dagen efter att rapporten offentliggjorts.

Några frågor som tidigare lyfts som särskilt viktiga har varit upphovspersoners rätt till skälig ersättning, rätten till så kallad ytterligare skälig ersättning, samt upphovspersoners rätt till information om sin ersättning.

En skiljelinje har också funnits mellan exempelvis Författarförbundet och Förläggareföreningen, där de förstnämnda önskat en striktare lagtext som mer bokstavligt följer DSM-direktivet.

Efter en första genomläsning anser Mikaela Zabrodsky att Lagrådsremissen inte innehåller några stora justeringar jämfört med den tidigare promemorian.

– Det är min spontana tanke. Men det här kräver djupare analys så exakt vilka anpassningar som behövs göras och hur det påverkar förlagen framöver får visa sig. Det kommer vi att återkomma om och verkligen hjälpa våra medlemmar med, säger hon.

Fortfarande är det oklart när den nya lagen kan träda i kraft. Planen säger 1 januari 2023 men det kräver att regeringens förslag först klubbas av riksdagen. Det är dock högst osäkert om riksdagen kommer att hinna fatta beslut i frågan före höstens val, vilket kan försena implementeringen, som slutligen också ska godkännas av EU-domstolen.

Även om överraskningarna är få i den nya rapporten lyfter Mikaela Zabrodsky en positiv utveckling i att regeringen förtydligat oklarheter i tidigare utkast av lagtexten, något som förenklar tolkningsmöjligheterna.

Den slutsatsen håller Åsa Anesäter med om. Även Författarförbundets jurist har bara hunnit snabbläsa den nya rapporten, och konstaterar även hon att mycket analysarbete återstår.

– Men regeringen har gjort en hel del förtydliganden, vilket vi tycker är bra. Bland annat säger regeringen att det inte går att komma ifrån att direktivet syftar till att förbättra upphovsmännens möjlighet att göra sin rätt gällande i avtalssituationer och stärka dem som avtalsparter. Det tycker vi såklart är positivt, säger Åsa Anesäter.

Hon lyfter flera saker Författarförbundet uppfattar som positiva justeringar i texten, bland annat ett förtydligande av rätten till skälig ersättning. Också att formuleringen om rätten till ytterligare särskild ersättning stärks.

– Det handlar om att ett verk blivit mer kommersiellt framgångsrikt än man trodde när avtalet slöts, då har man rätt att få skälig ersättning för den avtalstid som ligger framåt, säger Åsa Anesäter.

En jätteviktig punkt för Författarförbundet, betonar hon.

– Nu säger regeringen att rätten omfattar avtal som är så gamla som 20 år. Så ingick du ett avtal om en ljudbok för säg 15 år sedan, där du har 3 procent royalty, och nu tänker: ”Det är inte rimligt länge, alla andra har ju 30”, så kan det finnas möjlighet att justera det. Och då gäller det nya för den avtalstid som återstår. Det är ett förenklat exempel men det beskriver mekanismen i bestämmelsen.

Är det något nytt i rapporten som du är missnöjd med?

– Ja, det finns det alltid. En sak som vi tycker är problematisk är att man inför en allmän lättnadsregel till rätten om information. Vi är rädda för att den regeln avsevärt försämrar litterära upphovspersoners möjlighet att få den information de behöver.

I kontexten handlar det främst om information från förlag och återförsäljare, så som strömningstjänster. Samtidigt framgår det i den nya texten, fortsätter Åsa Anesäter, att även företagshemligheter kan omfattas av rätten till information.

– Och det är också en viktig del för oss.

Ännu återstår mycket analysarbete av vad den nya lagtexten kommer att betyda i praktiken. Men allt går heller inte att läsa sig till.

– Eftersom det här är generella regler så måste parterna inom varje sektor göra upp om viss branschpraxis. Så det här öppnar upp för att Författarförbundet behöver prata med Förläggareföreningen om hur vi ska tolka vissa bestämmelser. För vi behöver komma överens. Ska vi ha allmänna riktlinjer som parterna kan utgå ifrån när de förhandlar, till exempel, säger Åsa Anesäter.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.