Rättvisemärkta ljudböcker ska ge författare garanterad ersättning

På Bokmässan presenterade Författarförbundet ett utkast till en ljudboksapp som ska möjliggöra för ”rättvisemärkt” streaming. Prototypen som visades upp var framtagen av företaget Common Ground.

– Litteraturen ska vara i fokus. Vi har inget evigt flöde och en begränsad startsida, berättade Författarförbundets andre vice ordförande Erik Lindman Mata under en visuell presentation av appen.

De nuvarande streamingtjänsternas ersättningsmodeller funkar inte, eftersom författare och översättare inte får skäligt betalt, menar Författarförbundet. Förbundets ordförande Anja Gatu lyfte fram barnböcker, som ofta tas som exempel på ”olönsam litteratur” i den nuvarande modellen.

– Man hävdar att barnboken inte funkar i streamingtjänster, trots att barn lyssnar mycket på ljudböcker. Det är inte barnboken som inte funkar, utan sättet författarna får betalt på.

Styckköp ett alternativ

Författarförbundets förslag – modellen som presenterades under mässan är en prototyp som kan ”tas vidare av vilken utvecklare som helst” – innebär att en strömning av en bok resulterar i en garanterad minimiersättning för författaren bakom boken. Detta kan ske exempelvis genom att lyssnaren betalar för styckköp av böcker i appen.

– Vi ser att snittkonsumenten lyssnar på i genomsnitt två böcker i månaden i dag, men man betalar för känslan av att ha allt. Om man betalade för det man faktiskt lyssnade på, utifrån en minimiersättning till författarna, skulle priset för två böcker ligga inom priset som konsumenten betalar i dag, berättar Anja Gatu för SvB.

– Modellen skulle såklart bli dyrare för de som lyssnar över 100 timmar, men de är å andra sidan väldigt få och väldigt dyra för strömningstjänsterna. De konsumenterna är en väldigt dålig affär, tillägger hon.

Medvetna konsumenter

Till de som kan tänkas bruka den typ av modell som Författarförbundet tagit fram, även om den skulle bli något dyrare än nuvarande strömningstjänster, räknas medvetna konsumenter som älskar litteratur, tror Anja Gatu.

– De som vill att det ska fortsätta finnas en livaktig, bred svensk litteratur. Litteraturintresserade människor tenderar ju att vara intresserade av samhället också. De tenderar dessutom att vara ganska köpstarka.

Författaren och internetanalytikern Mattias Beijmo har hjälpt Författarförbundet att ta fram prototypen till den rättvisemärkta ljudboksappen. Han ser framför sig att eventuella finansiärer av appen redan finns bland författarna själva.

– En typisk investerare kan vara en författare som över åren har tillskansat sig bra med pengar på fickan. Och är lika förbannad som vi på att författare inte får skälig ersättning för ljudböcker, säger han till SvB.

Om strömningstjänsterna tar efter

Skulle Författarförbundets idé inspirera de stora strömningstjänsterna att haka på modellen av ett rättvisemärkt ljudboksabonnemang anser både Mattias Beijmo och Anja Gatu att det skulle vara en bra sak – eftersom det ändå skulle gynna författarna.

Samtidigt skrattar Mattias Beijmo lite, eftersom det skulle innebära att streamingtjänsterna antingen behöver byta ut samtliga abonnemang mot rättvisemärkta, eller enbart utöka sitt erbjudande med ett specialabonnemang, för lyssnare som vill lyssna rättvisemärkt.

– Det skulle vara intressant om en och samma aktör har ett alternativ där författarna får piss och ingenting, och ett annat alternativ där författarna får betalt! Det skulle åtminstone vara en komisk utveckling. Men om de inspireras av oss nu så gynnas ju författarna, och det är bra.