Läs tidningen digitalt
Logga inRenässans för Gunnar Asplunds biblioteksbyggnad
rldsbokdagen var det dags igen - ännu en invigning på huvudbiblioteket i Stockholm och ännu ett led i förändringen, förnyelsen och renoveringen av verksamhet och byggnad.
Efter fasadrenovering och återställande av ursprungsfärgen införlivades det gamla Humanistiska biblioteket med huvudbiblioteket och man fick ett välbehövligt nytt tidnings- och tidskriftsbibliotek samt IT-bibliotek, Annexet, som också inrymmer Tidskriftsverkstad.
Nu är man inne i etapp tre som innebär en renovering och ett återställande av ursprungsinteriören, bland annat renoveras det gamla styrelserummet. Dessutom invigs den nya facksalen Miljö- och kretsloppsbiblioteket i det ombyggda entréplanet där också en ny, helt obemannad, studiesal finns. I den märks bland annat några renoverade Asplundsbord.
Studiesalen behövs, en vanlig förmiddag är det fullt med studerande vid alla läsbord och för den "vanliga" låntagare som bara vill slå sig ner och bläddra lite i en roman är det svårt att få sittplats.
I entréplanet kommer också en reception och en biblioteksbutik att inrymmas. I foajen har de berömda relieferna av Ivar Johnsson restaurerats.
Inne i den stora rotundan får nu låntagarna tillgång till cirka 75 000 volymer sedan det andra galleriet öppnats. Genom en sinnrik och elegant ombyggnad får biblioteksbesökarna möjlighet att botanisera bland ytterligare cirka 13 000 volymer skönlitteratur.
Svindlande utsikt
- Staden är intresserad av huvudbiblioteket, säger bibliotekschefen Jan Ristarp. Ombyggnaden inklusive Annexet har till dags dato kostat 28 miljoner kronor. Det kommer att bli en angenäm miljö att vistas i där det ursprungliga skönhetsvärdet återställs. Det är dock inte detsamma som att stockholmarna fått ett helt behovsanpassat bibliotek. Då skulle det behövas en sammanbyggnad mellan Annexet och huvudbyggnaden, cirka 2 000 kvadratmeter. En sådan tillbyggnad beräknas kosta cirka 20 miljoner kronor och 10 miljoner/år i drift.
- Att bygga till det här huset är en arkitektonisk utmaning. När det gäller det nya Miljöbiblioteket så tror Jan Ristarp att det kan bli ett informationscentrum för miljöfrågor. Här kan de olika föreningarna och bolagen, bland andra de sponsrande SKAFAB och Stockholm vatten, föra ut sin information och det kommer att finnas möjlighet till utställningar och relevanta databassökningar.
Allt är emellertid inte bra på Sveriges största folkbibliotek. I den nya Kultur- och idrottsförvaltningen har biblioteken hamnat långt ner i organisatonen och många talar om den nya organisationen som en gammalmodig betongklump. Detta försvårar det nödvändiga utvecklings- och förändringsarbetet.
- Personalen upplever mycket starkt de nya kraven och behoven och det är viktigt att det skapas ekonomiskt utrymme för att genomföra förändringarna, att det finns utrymme för kreativitet. De utvidgningar vi gjort innebär ett högt pris för personalen och så kan det inte fortgå i längden. Politikerna måste förstå att förändringarna behövs nu och att resurser måste till.
Brukarinflytandet är stort och till sin hjälp har Sine MacDonald en referensgrupp med huvudsakligen gymnasieelever. En stor del av beståndet utgörs av broschyrer och det är frågeflödet som styr urvalet.
Vad tyckte du om artikeln?