Tvivel och tröghet skjuter EDI på framtiden

utgången av år 1998 ska 95 procent av den offentliga sektorns upphandling och inköp av frekventa varor och tjänster samt 50 procent av all annan upphandling och inköp ske elektroniskt”.Ur Toppledarforums Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat (1995).Det är en journalistisk mardröm att bevaka ett område där tiden står still. De storslagna planerna för EDI (Electronic Data Interchange, en standard för elektroniska meddelanden som order, faktura etc.) inom den offentliga sektorn är ordentligt reviderade. EDI Bok-projektet har hittills inte resulterat i mer än en handbok – knappast den mest tummade handbok som getts ut.För ett år sedan skulle Akademibokhandeln och Stockholm stad prova en kombinerad webb-EDI-lösning. Boktjänst förberedde sig för att göra samma sak med Falu Kommun.Skolor skulle beställa via webbplatserna, varpå bokhandlarnas ordersystem skulle bekräfta och fakturera via ”riktiga” EDI-meddelanden till kommunernas datorsystem. Ett i sig stort avsteg från den ursprungliga tanken med EDI, men tydligen inte tillräckligt. Stockholms stad hörde aldrig av sig igen, Falu Kommun vågade inte bestämma sig och diskuterar ännu.– Det hände ingenting inom EDI förra året, upplever jag det som, säger Anders Ahlgren, numera konsult efter att ha sålt Boktjänst till Akademibokhandeln i somras.H Sandbergs i Eskilstuna har varit test-pilot åt Bokia-gruppen. Där provkörde man EDI förra året – mot Esselte inom ramen för systerprojektet EDI Office. Det fungerade, men samtidigt insåg man att en enskild butik varken har råd eller tid att lära sina datorsystem prata EDI. Nu är utrustningen ”på väg” till Bokia i Kungälv där den gemensamma porten mot EDI-världen kommer att stå, med betoning på kommer att. Än har det inte hänt något.– Så länge inte någon kommer och säger att vi måste ha EDI, är det alltid något annat som hamnar före på listan, säger Ulf Olausson, IT-ansvarig på Bokia.Även om de hade allt på plats, skulle det bara beröra 20 av de 97 butikerna i Bokiakedjan. De övriga 77 är inte datoriserade.Visst nämns EDI i många avtal med den offentliga sektorn, men även hos de kommuner och landsting som har kommit igång med EDI, hamnar böcker lågt på prioriteringslistan. Ett undantag är Göteborgs kommun som skickar elektroniska order till Bibliotekstjänst. Senare i år ska BTJ också klara att skicka prisinformation och fakturor enligt EDIFACT-standarden. Åt andra hållet går det lite trögare. Testerna tillsammans med Samdistribution och Förlagssystem har ännu inte blivit av.– Egentligen krävs det inte så stor insats, men det skjuts på framtiden hela tiden. Det är för mycket annat som måste göras, säger Björn Lundberg, controller och ansvarig för EDI-utvecklingen på BTJ.Liksom många andra leverantörer och distributörer har de ägnat mycket kraft åt att år-2000-säkra sina datorsystem. Men att EDI ständigt bortprioriteras beror främst på att trycket från marknaden inte är nog stort.– Många kommuner frågar om vi klarar av EDI och vi svarar. Sedan händer det inget mer, säger Björn Lundberg.– Vi kan vara igång till sommaren om någon kommun begär det, säger Ulf Olausson på Bokia.Branschen kan alltså skylla på den offentliga sektorns tröghet som i sin tur kan skylla på Internets snabbhet. När Statskontoret skrev ramavtal med de tre konsortierna Pebs, Tradebase och WM-data/General Electric låste man sig vid X.400 som bärare av EDI-meddelandena. Internet var inte att tänka på. X.400 är i likhet med Internet en datakommunikationsstandard, men kontrollerad av telebolagen och ej så spridd.Elektronisk handel á la EDI råkar lätt ut för alla-väntar-på-alla-syndromet, även om parterna är överens om en standard. Det blir definitivt inte bättre av att förtruppen börjar tvivla på den tekniska lösningen, och av att systemleverantörerna knappast vill höra talas om nya alternativ efter att ha plöjt ned miljontals kronor i de gamla.– X.400 blev aldrig den succén man hoppades på, den var för komplicerad. Säkerheten på Internet är snart tillräckligt stor. Visst går det att ”hacka”, men det vi skickar är inte så intressant, säger exempelvis Bertil Winbladh, IT-chef på Wettergrens.Wettergrens provkör EDI mot en av sina leverantörer. De kan också ta emot beställningar i form av EDI-meddelanden – över X.400 eller Internet. Vill kunden kunna använda EDI, ska vi ha det, resonerar ekonomichefen Mikael Wass.– Men det känns som att det lossar nu. Stat och kommun verkar mena allvar.Det finns ställen där det redan verkar ha lossnat. Bengt Ericson på Akademibokhandeln Boktjänst i Skövde har länge underhållit lokala databaser med 24 000 läromedelsprodukter för ungefär 150 skolenheter i ett antal kommuner. Hittills har uppdateringarna skickats som filer per diskett eller e-post. Beställningar har kunnat gå samma väg. Nu EDI-anpassar han kommunikationen. Först ut är pris- och produktinformationen som kommer att gå som så kallade Pricat-meddelanden och senare i år ska han även kunna ta emot order och skicka fakturor.Visst kostar det, men Bengt Ericson ser det som en naturlig miljöanpassning.– På samma sätt som en bok ska vara väl förpackad, ska administrationen vara det. Våra tjänster är inte färdigutvecklade förrän kunden är nöjd, säger han.Och ju bättre anpassad han är till kommunernas inköpsrutiner, desto mindre risk löper han att förlora läromedelsförsäljningen till någon annan. Det betyder att han snarare rättar sig efter den offentliga sektorns sätt att prata EDI, inte bokbranschens.1998 blev ett tämligen händelsefattigt år för Svenska bokförläggareföreningens, Föreningen svenska läromedelsproducenters, Svenska bokhandlareföreningens och Kung- liga bibliotekets projekt EDI Bok.– Det stora jobbet är gjort, nu är det upp till var och en att anpassa sina system och komma igång, säger Karina Duvinger, projektsekreterare i EDI Bok, inlånad från organisationen EAN.Att allt är förberett betyder att handboken med ett antal scenarios och formulär är definierade. En ny arbetsgrupp ska titta på möjliga modeller för produktinformation och en eventuell gemensam bokdatabas, liknande ”Den svenska produktdatabasen” som EDI Office använder sig av.– Det har varit snack om pilotprojekt mellan distributör och bokhandlare, men de har runnit ut i sanden. Folk har så mycket att göra, säger Torbjörn Nodén på Svenska förlags kansli och medlem i styrgruppen.Thomas Wyatt på Svenska Bokhandlareföreningen och ordförande i styrgruppen, verkar inte ens ha tid att prata om EDI. Björn Lundberg på BTJ, också han medlem i styrgruppen, säger att projektet legat för fäfot under hösten.– Det är nog dags för en nystart. Rätt som det är går proppen ur och då gäller det att hänga på.Alla väntar på den så kallade ketchupeffekten. Men frågar sig någon vilken den sista förbrukningsdagen är?