Press Play Pause

I förra veckan möttes chefredaktörerna för Europas bokbranschtidningar i Genève (se blogg på svb.se). Vi diskuterade våra publikationer och evenemang, samt marknadsutvecklingen i respektive land.

Mycket är lika: allmän nedgång, bokhandlare som stänger igen och sjunkande försäljningssiffror. Men det finns också stora nationella skillnader – inte minst vad gäller det digitala. I Europa är Storbritannien det enda landet där e-boken är en affär att räkna med: förra året räknar man med att den stod för ungefär 30 procent av den totala bokomsättningen – inom vissa genrer betydligt mer.

I Italien och Frankrike står e-boken för runt

en procent, i Danmark cirka fyra och i Tyskland ungefär detsamma. I Sverige är siffran som bekant cirka 0,5 procent i värde.

Vad är det som gör att det gått så ofattbart snabbt i Storbritannien? Det handlar om en ökning på många tusen procent på två år. Svaren är naturligtvis flera: det mest uppenbara är Amazons offensiva kampanjer på en friprismarknad. Men Booksellers chefredaktör nämnde även två andra aspekter. Dels bostads­kostnaderna i Storbritannien. Kvadratmeterpriset i de brittiska storstäderna är bland de högsta i världen – folk är för trångbodda för att få plats med böcker. Dels blir britter obekväma av att gå in i en fysisk bokhandel, menade Philip Jones. Då är det skönt att bara behöva klicka på sin Kindle.

Precis som Bokhandlare­föreningens vd Anna Möller Wrangel poängterat i sitt nya program finns samma tendenser i Sverige: den fysiska bokhandeln är ingen naturlig mötesplats där folk känner sig välkomna. Men det finns undantag, vilket SvB ofta skriver om när vi besöker oberoende boklådor i Sverige. Markets och Daymakers undersökning av kundbemötande, där Akademibokhandeln var det företag som bättrat sig allra mest, visar också på en positiv utveckling.

Jag vill inte på något sätt stoppa e-boken, men jag vill inte att anledningen till att den landar är att svenskar inte vill gå in i bokhandeln.

I stället ska e-boksmarknaden drivas av innovativa och pigga svenska aktörer. En sådan har Dito varit – och är. Det finns en anledning till att Bonniers väljer att lansera sitt 1 000-projekt först där. De var snabbast och pigga, sa projektansvariga Magnus Nytell till SvB. Därför är det med sorg jag ser att projektet inte fick mer tid på sig.

Visserligen lägger inte KF ner Dito, men affärsområdesansvariga Ebba Annell får sluta och Dito går helt upp i Bokus. Ingen kommer att jobba enbart med Dito och i praktiken innebär detta naturligtvis att det kommer att skötas med vänsterhanden.

Och Sverige tappar ett av de företag som drev den digitala utvecklingen framåt allra mest.