Strax efter lunch den 8 februari 2006 loggar användaren bubukaba in på det amerikanska chattforumet Ask Metafilter. Bubukaba har fått en insikt, och under den senaste veckan har hen inte kunnat tänka på något annat: Varför finns det så många bokförlag med fågelnamn?
   Nu ber hen forumet om hjälp.
   »Finns det en historisk förklaring?« undrade bubukaba. »Finns det någon förklaring?«
   Omedelbart dyker flera medlemmar in i tråden. Några känner igen mönstret. Men trots engagemanget kommer bubukaba inte mycket närmare lösningen.
   Jag hittar tråden en mulen dag i mars när jag själv söker svar på samma fråga. Jag har länge undrat över fågelnamnen, men ämnet har alltid känts för trivialt för att vara värt att ta tag i. Tills nu, när coronaviruset lamslagit landet och jag sitter hemma i karantän.
   »Det är nu lättsamheten behövs«, tänker jag, och ringer bokförlaget Korpen mellan intervjuer om förlorad försäljning och inställda evenemang.


David Karlsson är förkyld men frågan får honom att piggna till. Det finns en passage, berättar förläggaren, i grundaren Gert Nilssons memoarer som faktiskt lyfter den höga frekvensen av fågelnamn i förlagsvärlden. Däremot ges ingen förklaring till varför.
   Något säkert svar på varför förlagsvärlden samlas kring fågelnamn har inte David Karlsson heller. Det är det få som har, ska det visa sig. Däremot är det många som har personliga berättelser om hur just deras namn kom till.
   Korpen valdes eftersom fågeln är »trogen och snabb, listig och skarpögd och därtill orädd att flyga«. Och billig att avbilda helsvart.
   – Korpen är väldigt fin grafiskt. Till skillnad från Tranans logga…
   David Karlsson skrattar hostande åt Tranan, förlaget som Korpen köpte 2018, och som tog sitt namn efter fågeln som inom buddismen symboliserar klokhet.
   – Tranor flyger med rak hals, men på loggan ser den ju ut som ett S. Noll ornitologisk trovärdighet, konstaterar David Karlsson.
   Ornitologin verkar över lag inte vara avgörande för namnen. Norska Pelikanen forlag tog namnet efter Stockholmskrogen Pelikan. Och Vaktel kom närmast till av misstag, sedan Bolagsverket gett avslag på Christer Bergström förstaval, varpå han hasplade ur sig »vaktel«. »Okej«, sa damen i telefonen och lade på.


Så hur tänker någon som faktiskt är intresserad av fåglar?
   Jag mejlar Brutus Östling, Sveriges kanske främste fågelfotograf och förläggare, som döpte sitt förlag till – Symposion. Varför inte en fågel? Han om någon borde väl vilja ha ett fågelförlag?
   Enkelt att svara på, skriver Brutus Östling tillbaka. För 40 år sedan, när han startade förlaget, saknade han fågelintresse. I dag hade han dessutom upplevt ett fågelnamn som begränsande.
   Däremot tillåter sig Brutus Östling gärna att spekulera i varför fågelnamnen är så populära bland hans kolleger.
   »Fåglar flyger över hela jordklotet, de rör sig fritt över nationsgränser, de symboliserar i alla fall för mig ett slags frihet, och kanske tankens fria flykt.«
   Inom kultur och religion är förekomsten av fåglar närmast oändlig. Symbolvärdena är många: Vishet, budbärare, frihet…
   Ändå räcker det inte helt som förklaring till alla fågelnamn, argumenterar David Karlsson motsträvigt.
   – Ta Penguin, som ju är förebilden för många. Det är ju verkligen ingen flyttfågel. En pingvin är ju bland det mest stationära man kan tänka sig.
   Penguin grundades av britten Allen Lane 1935 som ett försök att ta fram högkvalitativa pocketböcker för massmarknaden. Enligt företagslegenden var det Lanes sekreterare som kläckte just Penguin – »ett värdigt men nonchalant namn«. Därefter skickade de en medarbetare till London zoo för att avbilda fågeln och ett av världens mest ikoniska varumärken var fött.


Det var den effekten Christian Bang-Melchior hade i tankarna när han sökte ett namn till sitt nya förlag.
   När hans fru under en resa till Costa Rica fick syn på en märklig färgglad fågel i djungeln, sa hon till sin man: »Tukan är väl ett bra namn på förlaget?«
   – Vi är ju något inspirerade av Penguin, säger Christian Bang-Melchior.
   Värdet av loggan är stort.
   – Tukanen är en perfekt logga och Nina Leino gjorde den ju så jävla bra! Jag är fortfarande svinnöjd med den, 13 år senare. Och namnet satte sig fort.
   Christian Bang-Melchiors intresse för fåglar är litet, medger han. Ändå känns det som att jag börjat närma mig ett svar.
   Sannolikt är det någonstans här som förklaringen till de många fågelförlagen finns, mellan de litterära symbolerna och den strikt kommersiella kraften. Som det så ofta är i förlagsvärlden.