Vad ska vi med förlagen till?

Förläggaren Håkan Bravinger på Norstedts har gjort en egen sammanställning över vilket kön och vilken ålder debutanterna på Norstedts haft under de senaste tio åren. Han uppskattar att en litterär debut på Norstedts säljer mellan 900 och 1 200 exemplar. De siffrorna stämmer rätt väl överens med de som SvB fått fram när vi ringt runt till ett antal författare som debuterat de senaste åren.

I vårt första stora reportage 2013 ställer vi frågan »Behöver en debutant ett förlag?« och får ett förhållandevis tydligt »Nej, egentligen inte« till svar.

I dag är det billigt att ge ut och trycka sina egna böcker, du kan hyra in redaktörer och formgivare på frilansbasis och även på ett stort förlag måste du som författare vara ganska aktiv själv i din marknadsföring.

I England och USA har vi sett den här trenden i flera år, främst tack vare e-boken. De rikedomar som en amerikansk dundersuccé leder till når vi naturligtvis aldrig på vår lilla marknad.

Jag är dock övertygad om att det billiga och enkla sättet att trycka och distribuera böcker i dag, samt e-bokens intåg, kommer att rita om maktkartan även i Sverige. Och ställa helt nya krav på förlagen. Utomlands har vi redan sett det; förlagen köper upp egenutgivartjänster, de skapar författarportaler och gör royaltyavtalen öppnare och enklare att förstå.

Jag tillhör inte dem som tror att förlagen inte kommer att behövas, men med den ökade konkurrensen blir det viktigare för förlagen att bevisa för sina författare varför de är livs­nödvändiga för framgång och välgång. Det finns redan förlag i Sverige som tänker i de här banorna; jag vet minst ett stort förlag som ska lansera en författar­portal inom en snar framtid. Med just det sättet att tänka kommer förlagen inte alls att ha spelat ut sin roll – snarare tvärtom – i ett överfullt medieutrymme.

Men, som Richard Herold säger i vårt reportage, det är inte säkert att alla författare kommer att behöva ett förlag framöver. Och kanske inte för alla sina böcker.

Även bokhandeln står inför ett spännande och utmanande år. 2013 är året då den nya affärs­modellen för superkedjan ska formas. Den allmänna känslan i branschen kan sammanfattas med »måtte det gå bra«. Jag delar den åsikten. Å andra sidan hör jag allt fler uttrycka en misstro mot möjligheten att verkligen rädda dessa två förlusttyngda kedjor. Det blir en stor utmaning för Maria Hamrefors.

En ännu större utmaning står kanske Anna Borné Minberger inför när hon tar över vd-rollen för Pocketshop. Hennes företrädare Mathias Engdahl kallade den marknad han lämnade »ett sluttande plan«. Att hitta en digital affärsmodell för pocketbokhandeln är onekligen ingen lätt uppgift, men omöjligt är det inte. Och större under har skett än att kedjor helt har ändrat inriktning. Kanske är det detta som krävs för både nya storkedjan och Pocketshop.