DEBATT
Upprop: Vi behöver fler fysiska boklådor
Mats Ahlström har bland annat arbetat som vd för Akademibokhandeln och JB-gruppen.
Sara Mac Key
148 svenska kommuner saknar bokhandel – nu är det dags för branschen att vända utvecklingen. Det skriver Mats Ahlström i ett öppet brev till styrelserna i Bokhandlareföreningen och Förläggareföreningen, där han presenterar en konkret plan för hur detta ska gå till.
Detta är en kommenterande text. Analys och åsikter är skribentens egna.
Grunden till kunskap
och lärande är läsförmåga. Nu när vi och många politiker har vaknat upp, efter
20 års euforisk digital tillbedjan, inser vi att läsning i en fysisk bok är grundläggande.
Den fysiska boken, i hemmet, skolan, biblioteket och inte minst i bokhandeln, är
viktig. Och jag menar den fysiska bokhandeln, näthandeln med böcker är bara ett
distributionssätt för fysiska böcker. I
Sverige har antalet boklådor minskat med 105 stycken sedan år 2000. I dag saknar
148 kommuner en fysisk bokhandel (se Leif Olssons rapport ”Svensk Bokhandel
2025”). Låt oss ta krafttag och åtgärda detta. Det är
viktigt inte bara för bokbranschen, utan för hela samhället, och vi har alla
ett ansvar för kommande generationer.
Det finns
utrymme.
De kommuner där
det saknas en fysisk bokhandel är oftast för små för att den dominerande bokhandelskedjan
Akademibokhandeln, eller för den delen Adlibris fysiska butiker, med nuvarande
lönsamhetskrav skulle vilja etablera sig där. Jag tror inte att någon av Akademibokhandelns
butiker omsätter mindre än 8 miljoner kronor och därför får vi lita på blivande
privata bokhandlare att fylla detta vakuum.
Vad för slags
boklådor?
Privata,
oberoende boklådor med cirka 100–125 kvadratmeter försäljningsyta där merparten av
försäljningen utgörs av böcker. Kurerat lokalt boksortiment på mellan 5 000 och 7 000
titlar. Sidosortiment som är lokalt anpassat, pappers- och kontorsvaror, spel,
barnfokusprodukter, restupplagor, etc. Det behövs också en bakomliggande serviceorganisation
för IT, ekonomi och inköp. Inköps- och returvillkor per förlag och inte per
titel. Akademibokhandeln skulle kunna vara en sådan serviceorganisation.
Går det att
få ekonomi?
Med en omsättning
på 4–6 miljoner och nyckeltal som erfarenhets- och schablonmässigt kan anges
till: 55 % bruttovinst, 25 % personalkostnader, 15 % lokalkostnader, 2 %
försäljningskostnader och 3 % administrativa kostnader så blir det kvar ett
bidrag på 10 % för att täcka avskrivningar, finanskostnader och ägaruttag. Mina
analyser i Bokhandelsanalysen för SvB verifierar dessa nyckeltal.
Vad behövs?
Den absoluta
förutsättningen för att driva en lönsam bokhandel är vad Waterstones och Barnes
& Nobles CEO James Daunt kallar ”a vocational interest”, på svenska blir
detta att du betraktar bokhandlare som ett yrke och drivs av ett kall, att du
brinner för boken och att du väljer bokhandeln som din livsstil. Om du vill
välja ”bokhandel som livsstil” så behöver vi förmedla kunskap från en
bokhandelskonsulent (rådgivare), en bokhandelsskola och bokhandelskollegor. Finansiering
är den tredje beståndsdelen, vilket borde vara det minst svåra för en samlad
bokbransch.
Hur gör vi?
Branschen
beslutar att ta ansvar för sin egen framtid. Vi tillsätter en projektgrupp med
en budget. Projektgruppen bör bestå av 4–5 personer, en representant från
vardera Bokhandlareföreningen, Förläggareföreningen och intresserade förlag. Projektgruppen
engagerar en projekt- och etableringsansvarig bokhandelskonsult, som Leif
Olsson föreslagit, med uppdrag att i första hand presentera förslag på
etableringsorter, i andra hand lämpliga personer och lokaler samt kalkyler. Projektansvarig
skall praktiskt delta i förverkligandet av varje nyetablering. Projektet får en
årlig budget på 1 miljon kronor som finansieras av deltagare i projektgruppen, till
branschen närliggande stiftelser, Tillväxtverket, Kulturrådet, med flera.
Var börjar vi?
Vi börjar
naturligtvis med de lägst hängande frukterna. Orter där det i dag saknas
bokhandel men där det finns en positiv befolkningstillväxt och där det tidigare
funnits en bokhandel. Orter som Vallentuna, Upplands-Bro, Staffanstorp, Lomma,
Svedala och Knivsta skulle säkert passa bra. Se igen Leif Olssons rapport ”Svensk
Bokhandel 2025”.
Vad blir det
ekonomiska resultatet?
Om vi med detta
projekt kan etablera minst 10 nya privatägda oberoende boklådor inom de
närmaste tre åren så ger det ett årligt reellt försäljningstillskott till
branschen på 25 miljoner kronor. Enligt Bokförsäljningsstatistiken för 2024 var omsättningen
av tryckta böcker i den fysiska bokhandeln 1 194 miljoner kronor.
Vårt projekt ökar alltså bokförsäljningen med 2,1 % årligen och som jämförelse
kan noteras att bokförsäljningen av tryckta böcker i den fysiska bokhandeln ökade
åren 2023–2024 med 1,6 %.
Hur går vi
vidare?
Om vi lyckas så
fortsätter vi naturligtvis projektet att etablera fler oberoende och privata
boklådor. Om vi misslyckas så kan vi i varje fall säga oss att vi försökte och då
behöver vi inte längre skämmas.
Tacksam för
svar.
Branschföreningarna, men även andra intresserade organisationer och personer, kan kontakta mig på mats@ahlstromskarstedt.se senast
den 31 augusti 2025. Då kan jag redovisa alla svar på detta upprop i anslutning
till Bokmässan i Göteborg, 25–28 september 2025.
Med vänliga
hälsningar,
Mats Ahlström
F.d. VD
Akademibokhandeln, f.d. VD och ägare av bokhandelskedjan Exlibris, f.d. VD
JB-Gruppen, f.d. VD och ägare av Djursholms Bokhandel, f.d. styrelseledamot i European
and International Booksellers Federation (EIBF), f.d. medlem i American
Booksellers Association (ABA), f.d. ledamot och ordförande i Svenska
Bokhandlareföreningen.