KRÖNIKA

"Minskningen av översatt facklitteratur är sensationell"

Tobias Nielsén.
Tobias Nielsén.

Ingen trend är tydligare nu än det svenska navelskådandet – och den bildningskris som pågår nästan i det tysta. Volantes förlagschef Tobias Nielsén är starkt oroad av en allt svårare situation för översatta fackböcker.

Publicerad Senast uppdaterad

Detta är en kommenterande text. Analys och åsikter är skribentens egna.

Är svenskar bäst i världen på att tycka och tänka? Räcker det med våra egna perspektiv? 

På bästsäljarlistorna anar vi trenderna. Ingen trend är tydligare nu än det svenska navelskådandet – och en bildningskris som pågår nästan i det tysta. Ingen av oktobers bäst säljande böcker var en översättning. Först på plats 17 (skönlitteratur) respektive 12 (facklitteratur) återfinns översatt litteratur. Mest uppenbar är trenden bland fackböckerna.

I fjol på fackbokslistan är det först på plats 73 som vi hittar en översatt bok utgiven under året, med Guiness Rekordbok och sudoku som undantag. Även om titlar på engelska skulle inkluderas i statistiken skulle de inte komma i närheten av toppen.

En kommande rapport från Förläggareföreningen bekräftar bilden. Minskningen av översatt facklitteratur de senaste fem åren är sensationell både sett till utgivning och försäljning.

Det är en utveckling som väcker två frågor: Varför? Och spelar det någon roll? 

Engelska utgåvor konkurrerar

Den främsta förklaringen är förstås utgåvor på engelska. De är enkla och billiga att beställa via nätbokhandeln, i såväl tryckta som digitala format. Som läsare tycker jag att det är utmärkt.

Men – om jag ska ta förlagsperspektivet – så förstärks de låga priserna av de reaprissatta rest-of-the-world-utgåvorna, som de amerikanska förlagen som har world English rights sprider med bästsäljande författare. Då jag tagit upp frågan på mässorna med agenter och foreign rights-chefer skyller alla ifrån sig. Men svaret är tydligt: de bryr sig inte och de har trott att det gått att både äta kakan och ha den kvar.

Det hade för den delen varit fint – och också god konsumentinformation – om nätbokhandeln vid sökningar listat den svenska utgåvan bredvid originalutgåvan på ett annat språk.

Påverkar formatglidningen mot ljudböcker? Givetvis. Att lyssnare generellt inte föredrar facklitteratur, och därmed lyfts fram mindre av algoritmerna, bidrar förstås till minskad utgivning och ljudboksproduktion. Enligt Förläggareföreningens kommande rapport så är minskningen av antalet utgivna ljudböcker inom översatt fack särskilt stor jämförelsevis de senaste åren.

Påverkar fragmentiseringen av medielandskapet? Förstås. Svenska profiler och influencers når fram i högre grad till svenska läsare. Parallellt har vi sett en explosion av samtalspoddar och dokumentärer, vilket förstås också spelar in.

Utvecklingen har som sagt pågått i det tysta. Man kan tycka att svenska kultursidor borde skrika efter de nya idéer, spännande tankar och oväntade perspektiv som ofta följer med en kvalitativ internationell fackbok.

I själva verket är det tvärtom.

Svenskar dominerar marknaden

Släpper Volante en bok skriven av en svensk journalist så recenserar alla kultursidor. Släpper vi en bok av en nobelpristagare bortom litteraturkategorin eller en annan världsledande expert – då landar boken på svenska redaktioner i en gyttja av frågetecken, okunskap och likgiltighet. Kan andra personer än författare skriva böcker?

Jag har ibland häpnat hur även vetenskapsredaktörer och journalister haft obefintlig koll på internationell bokutgivning, trots att jag diskuterat verk som sålt i miljoner och forskningsinsatser som ansetts banbrytande.

Augustpriset förstärker ljuset på det svenska, både svenska språket och svenska perspektiv. Undantaget är förstås Nobelpriset i litteratur, som för med sig en tillfällig förflyttning av geografiskt fokus (låt oss utgå ifrån att pristagaren inte är svensk).

Men frågan är om vi behöver översättningar om så många kan läsa på originalspråk. Jag tror det. Även om en hel del läser på engelska så tror jag att det blir färre svenskar i den totala ekvationen som nås av utländska verk, som hittar till dem, och som fullt ut förstår dem. Särskilt om originalet inte är på engelska.

Synlighet en viktig faktor

Det handlar inte minst om synlighet. Om inte titlarna översätts kommer inte författarna på besök, det blir inga evenemang och diskussion uteblir i gamla eller nya medier. Som ett exempel gav vi i år ut Jonathan Freedland och det satte igång en kedja. Även om man inte nås av boken kanske man läste den stora DN-intervjun, vilket innebär att Freedlands bok om Rudolf Vrba bara genom den artikeln har bidragit till att man med svenska sökningar förstår att det finns fler hjältar från Förintelsen. Kontakten med kulturchefen där ledde också till att de översatte en av författarens The Guardian-kolumner. Inget av detta hade skett – de här perspektiven från fler personer och fler håll – om inte vi hade köpt översättningsrättigheterna och senare givit ut boken.

Så varför översätter vi inte mer? Ett svar är att risken på grund av stora kostnader i varje större projekt ofta blir för stor. Det är därför som jag tror att ett specifikt litteraturstöd behöver finnas för översättningar.

AI? Inte där än. På kort sikt är det värt att belöna resurskrävande översättningar som fortfarande behöver styras av en mänsklig hand. Det är ytterligare ett argument för ett riktat översättningsstöd – för att undvika en ännu större bildningskris.

Sverige är ett litet land. Vi kan inte tro att vi är självförsörjande på idéer och litteratur. Som Dorotea Bromberg sa på Studio Förläggare senast: ”Vi bör inte prata om översatt litteratur. Det handlar om all litteratur som inte är svensk.” Om vi ska räkna på det: 99,9 procent av jordens invånare bor, och skriver och läser, utanför Sverige.

Jag flyttade från en småstad en gång. Det känns alltför ofta som jag är där igen.

Tobias Nielsén är civilekonom och grundare av förlaget Volante.

Detta är en kommenterande text. Analys och åsikter är skribentens egna.

LÄS MER:

Powered by Labrador CMS