Ännu mer om merförsäljning – ett svar till Susanne Trydal
Hej Susanne, vad glad jag blir av att läsa din text! Det finns mycket intressant i det du säger.
För att klargöra några saker så ser jag inte heller någon motsättning mellan ett intresse för böcker och stimulerande pappersprodukter. Såklart man kan ta böcker på allvar och fortfarande tycka om snygga anteckningsböcker. Enligt mina erfarenheter har dock det jag kallar for “krimskrams” tenderat att ta upp en omotiverat stor plats i många – notera, inte alla – av de bokhandlar jag jobbat, framför allt vid kassan. Jag tror inte att man som kund känner sig inspirerad att köpa varken attraktivt brevpapper eller något att läsa om kassadisken ser ut som någonting taget ur ett kontorsvaruhus eller en leksaksaffär.
Därmed inte sagt att jag tycker det är fel för en bokhandel att sälja kontorsmaterial. Pedagogiskt material och sällskapsspel kan absolut ha en plats i bokhandeln. Vad det handlar om är vad man har för attityd till dessa produkter och vilket utrymme de tar i butiken.
Det har rått en slags idé om att vi bäst lockar kunder till bokhandeln genom att inte sälja för mycket böcker. Jag har själv blivit instruerad på otaliga säljkurser att mängder av böcker har en avskräckande effekt och att om det innebär att vi inte har de titlar kunden letar efter så ”sälj istället den här pennan”. Att minska antalet titlar och istället fokusera på att skylta färgkodade pappersprodukter för en billig penning var den typen av tänk som dominerade min senaste arbetsplats. Denna attityd är vad som inspirerade mitt ursprungliga inlägg.
Det behöver, som sagt, inte råda ett motsatsförhållande mellan att sälja böcker och pappersprodukter, men jag tror att det är viktigt för bokhandeln att behålla ett tydligt fokus. Där jag jobbar nu möts kunden av oändliga mängder böcker, och lustigt nog verkar det inte skrämma någon. Tvärtom vill folk inte gå därifrån, både stamkunder och nyfrälsta stannar ofta i timmar utan att ha planerat att göra det. Vad jag menar är att en bokhandel fylld av böcker inte enbart attraherar litteraturfantaster, utan även de som bara läser ett par böcker om året.
Böcker kan locka folk till bokhandeln, jag är övertygad om det. Vill kunden sedan plocka upp en vacker anteckningsbok och en skön penna så är det fantastiskt, då ska vi erbjuda det också. Men att sälja mängder av ”krimskrams” för säljandets skull tror jag inte är nyckeln till en bokhandel som passar alla. Jag menar istället att det underminerar vår professionalism och vår tilltro till boken som produkt. Om vi tappar fokus, ja då kommer ju även kunden att göra det.
Vad tyckte du om artikeln?