Tillbaka

E-böcker handlar om att se

2010-02-04
En av de få bokhandlare som säljer läsplattor i sin butik sa häromdagen någonting som jag inte hört förut i allt brus om läsplattor, paddor, e-böcker och pappersbokens förmodade nära förest...

En av de få bokhandlare som säljer läsplattor i sin butik sa häromdagen någonting som jag inte hört förut i allt brus om läsplattor, paddor, e-böcker och pappersbokens förmodade nära förestående död.

En majoritet av de som köpt läsplattor i hans boklåda är äldre kunder. Eller yngre – som köper läsplattan till en förälder. Ofta är de som ska använda läsplattan personer som har lite problem med synen, berättade bokhandlaren.

 

E-boksmarknaden kan handla om att det ska finnas hippaste möjliga multimediapryl att ladda ned sina flashiga e-boksfiler – fyllda med mervärde som länkar, foton, uppläsningar av texten, filmer – till.
Det är den aspekten vi hittills har hört talas om mest.

 

Men e-böcker kan också handla om att se. Att läsa. Att kunna läsa.
E-boksmarknadens potential handlar delvis om en ”ny” kundgrupp: en kundgrupp som inte alla gånger kunnat köpa vanliga böcker, för att inte tala om pocket. Helt plötsligt kan ett enkelt knapptryck på en liten mojäng förstora och tillgängliggöra läsupplevelser som tidigare varit utom räckhåll för många läsare.

– Såg förlagen den biten kanske de skulle inse hur stor kundgrupp det här faktiskt är. Det är lite samma sak som med ljudboken i början, säger bokhandlaren.

 

När jag själv 1997 började arbeta i bokhandel stod ett 20-tal dammiga kassettböcker och skramlade högst upp på en hyllsektion. ”Hörböcker” hette de då, och efterfrågades max en gång i månaden av kunder.

Ett par år senare upptog ”ljudböckerna” – fyllda med cd-skivor såklart, inte kassetter – flera sektioner, de stod skyltade vid kassan, och de fanns inbjudande framlagda i skyltfönstren.

 

”Kassettböcker på frammarsch” var rubriken på en nyhetsartikel i SvB våren 1999. Där berättades det om förlaget Iris, stiftelseägt av Synskadades Riksförbund. På fem år hade Iris ökat sin omsättning från fyra miljoner till 34 miljoner kronor.

 

Det är ganska roligt att jämföra vad SvB:s dåvarande reporter skrev, jämfört med vad som i dag skrivs om e-böckerna:

”Men än är det långt kvar till anglosaxiska nivåer. I USA ger ofta originalförlagen själva ut längre eller kortare kassettversioner samtidigt med tryckta utgåvor. I Sverige håller de stora förlagen i regel på sin tvååriga option för sekundärutgivning. Det är sällan nyheter kommer som kassettbok.
– Vi har haft några titlar från Norstedts, men Bonniers håller stenhårt på rättigheterna. Om det släpptes fler nyheter tror jag att kassettboksmarknaden skulle ta en väldig fart, säger vd Christina Andersson.”

 

1999 köpte Bonniers 70 procent av Iris.
– Vi räknar med att kassettboksmarknaden kan växa en del, men har inte några astronomiska planer, sa Jonas Modig då till SvB.

2008 omsatte Bonnier Audio 126 miljoner kronor. Därutöver omsatte ytterligare ett gäng ljudboksförlag cirka 30 miljoner kronor. Och så tillkommer de vanliga förlagens icke föraktliga ljudboksutgivning, som Piratförlaget och Norstedts Audio, som inte syns i separata bokslut.

 

Jag gissar att om det släpptes fler nyheter skulle e-boksmarknaden ta en väldig fart. Jag räknar med att e-boksmarknaden kan växa en del, men kanske inte astronomiskt. Jag tror att e-bokens väg kommer att likna ljudbokens. Jag tror att dess roll kommer att likna ljudbokens.

 

Men: det ska bli intressant att se hur de stora förlagen ska hantera det där med sekundärutgivning.

Och så funderar jag lite på om någon skulle ha kommit på tanken att slumpa bort en kassettbok för under hundralappen?

 

Se även debattinlägget Det verkar som om förlagen glömt bokhandlarna och artikeln E-boken tar steget in i fysisk bokhandel.