Tillbaka

Vad är meningen med pseudonymer?

2010-07-12
Flera gånger den senaste veckan har DN på förstasidan puffat för sin sommarföljetong med fraser som ”Paganinikontraktet av Alexander och Alexandra Ahndoril” eller ”Följ Paganinikontraktet av förfa...

Flera gånger den senaste veckan har DN på förstasidan puffat för sin sommarföljetong med fraser som ”Paganinikontraktet av Alexander och Alexandra Ahndoril” eller ”Följ Paganinikontraktet av författarparet Ahndoril”. Pseudonymen Lars Kepler verkar helt ha fallit bort, eller är det bara en trött sommarvikarierande layoutare som gör förstasidan som inte riktigt har koll på svängarna.

 

Jag vet inte vad jag ska tycka om pseudonymer. Är det själva hemlighetsmakeriet man vill åt, att kunna skriva böcker utan att någon vet om det, som Bo Baldersson (eller är han också avslöjad nu?) och Hans Koppel. Eller ligger tjusningen i att man kan bli avslöjad? Det skulle nog jag fantisera om i alla fall, om jag inte var kungen eller så och verkligen inte borde skriva deckare på min lediga tid. Går ett gäng hemlighetsfulla författare runt därute och hoppas att någon ska lägga krut på att avslöja just deras pseudonym. Är det ultimata egentligen det som hände i Kepler-fallet, totalhype om boken och att ingen vet vem det är, och sedan värsta grejen när de blir avslöjade.

 

En sak är säker. Jag förstår inte vad det är för mening med pseudonymer om alla vet vem det är. Det blir liksom lite fånigt när det bildsköna paret Ahndoril poserar med solhatt intill texten, de är ju inte direkt inkognito. Det kanske är så layoutaren på DN också tänker. Varför hålla på och tjafsa om Lars Kepler på förstasidan, det ser ju alla vilka det är på bilden. Och gemena nyvakna DN-läsare lär ju inte bry sig vem som skrivit det som fyller ut kulturdelen just den här sommaren.