Faysa Idle

Jag minns en liten flicka som satt ensam i sitt rum. Täcket var uppdraget som ett tält ute på ett fält, skenet från en ficklampa lyste över orden som trängdes på bokens sidor. Doften av pappret fläktade upp när hon bläddrade. Egentligen borde hon sova men det var omöjligt, för det här var hennes stund då hon var sig själv, den hon ville vara just då.