Lars Nyberg

Att debutera som romanförfattare vid 80 är inte särskilt vanligt. Med jobb och familj med två barn fanns inte mycket tid över för privat skrivande.

Under 30 år arbetade jag centralt på LO som utredare. Då handlade det om att skriva om fakta och på ett formellt sätt. Att allt blev formellt riktigt fick jag också ansvara för när det gällde kongressprotokoll och många andra kongresshandlingar. Det blev några sådana under mina år vid LO. Det var nog som en motvikt till det som jag nu ville skriva romantexter, som absolut inte ska vara formella, bara lätta att läsa.

Ungefär under halva tiden på LO hade jag ett uppdrag inom EU. Jag var representant för LO i en kommitté med arbetstagare, arbetsgivare och även personer från andra organisationer. Det innebar ständiga resor till Bryssel och diskussioner, för min del mest om ekonomi och fackliga frågor. Jag skrev två böcker om EUs uppbyggnad och, som en avslutning på arbetet i Bryssel, en bok om Kollektivavtalen och EU.

Det förvånar säkerligen inte att arbetet på LO har kombinerats med ett livslångt engagemang i det socialdemokratiska partiet. Att mitt arbete bestod av att skriva om fakta och att alltid ha ett korrekt språk, att jag sysslade med fackliga frågor och mitt politiska engagemang får man förgäves leta efter i min första roman. Den handlar om kärlek – ung kärlek – och utspelar sig i 1970-talets USA, mest i Los Angeles. Trakter som jag besökte då och senare, i ett USA som på intet sätt var som dagens USA. Inte bara skiljer sig dagens USA från 1970-talets USA utan så mycket i vår vardag har förändrats. Det fanns inga datorer, inga mobiler, det var resecheckar för att kunna betala utomlands och man hade filmrullar i kamerorna som lämnades bort för framkallning. Utöver själva kärlekshistorien hoppas jag att man får en känsla av dessa skillnader och vad förändringarna har betytt, på gott och ont.

Det tog några år innan mitt fria skrivande efter pensioneringen ledde till den här romanen. Mina föräldrar lämnade efter sig en mängd texter och jag ville försöka skriva med det som underlag. Det mest spännande var att min far tillbringade fem år i USA under den stora depressionen, under Al Capones tid. Hans avsikt var att emigrera men vid ett semesterbesök i Sverige insåg han lyckligtvis att det var Sverige som gällde. Den texten ligger och väntar, möjligen som en novell.

Under den hemmasittande tiden under pandemin hade jag en dröm, en riktig dröm. Jag drömde att tre gymnasievänner kom till flygplatsen i Los Angeles för att besöka en tjej från gymnasiet som hade börjat studera där. Något oväntat hände där, så att de skiljs åt – och då vaknar jag. Nu var mina tankar igång om vad som hände sedan. Jag ska inte säga att jag gick direkt från sängen till datorn och började skriva. Men nästan. Det blev den här romanen och med titeln Hjärtat fullt, kan man förstå att många känslor vaknar under romanens 20 dagar.