Linn Henrichson

Jag har haft ett och annat otrevligt möte med fåglar i stadsmiljö. En gång försökte jag ta en bild på en tidig vårblomma då jag plötsligt blev bortjagad av en argsint flock väsande gäss som antagligen hade klippt till mig med näbben ifall jag inte sprungit för livet. Sedan dess har jag sett till att hålla mig på kritisk distans varje gång jag stött på en gås. En annan gång då jag satt och åt en glass på domkyrkans trappor i Helsingfors kunde jag plötsligt höra en gråtruts hårda vingslag flaxa bakom nacken på mig, för att i nästa stund känna den isande känslan av fågelns vassa klor snabbt vidröra mitt huvud i ett misslyckat försök att nappa glassen ur min hand. Jag har fortfarande en impuls att ducka dramatiskt så fort jag hör vingslag bakom mig.

Detta till trots har jag en stor respekt för hur fåglarna i staden lever sina liv på egna villkor mitt ibland oss. De är fria och listiga och vi har inte makt över dem. Med fascination har jag iakttagit en kråka medvetet lämna en valnöt på en bilväg för att sedan vänta på att en bil ska köra över nöten och knäcka upp det hårda skalet så att kråkan kan äta upp innehållet. I en lekpark i Köpenhamn, där jag bor, har jag sett skator systematiskt knycka papperspåsar från parkerade barnvagnar, eftersom de känner till att folk köper mellanmål till sina barn från det intilliggande bageriet innan de går till parken. En gång har jag med häpnad sett på hur en mås lyckats svälja en hel kebabrulle med papper och allt i ett enda tag.

Det är bland annat dessa iakttagelser som inspirerat mig till att skapa berättelsen om Fuskmåsen Fy. Jag har alltid jobbat med bildskapande i någon form, men jag har inte tidigare tänkt att jag kommer skriva en barnbok. Det är efter att själv fått barn och använt otaliga timmar på att läsa böcker för henne, som jag märkt hur idéer börjat formats i mitt eget huvud. Både att följa med hur min dotter reagerar på olika slags bilder och berättelser, och insikten om vilken typ av böcker jag själv bäst står ut med att läsa högt för henne hundra gånger om, har gjort det tydligt för mig en hurdan bok jag vill göra. Fuskmåsen Fy är därför en färggrann och lagom skruvad berättelse skriven på rim, med många detaljer och en och annan tvetydighet. En kulinarisk resa som går från land till land, med tjuvaktiga fåglar som gör sitt bästa för att överlista varandra.