Viktor Krutrök

Edens industritomt är en berättelse om vänskap, rock och det fina och det fula med att leva i periferin. Ville, Jesus Palovaara och BG är tjugonånting och fördriver tiden i Kiruna med att lösa världsproblem över kaffe och cigaretter på stamstället Svarta Björn. De vägrar sälla sig till de som går ner i gruvan eller lever friluftsliv, något som verkar vara det enda en del tror man kan och ska göra i Kiruna. Vilka beslut måste man ta i livet och när måste man ta dem? Genom Villes ögon träder en bitterljuv kärleksförklaring till gruvstaden fram.

Berättelsen började av en slump. Jag blev ombedd att medverka i ett textresponssamtal på Littfest i Umeå och hade varken text eller idé, men började skriva om det första jag kom att tänka på. Vilket blev min tid i Kiruna under en period då man kastas mellan att känna sig tvärsäker och helt vilse i pannkakan. Jag tänkte på mina närmaste kompisar, hur vi satt och drack kaffe, repade, drack öl och drömde oss bort. Sättet vi pratade på och hur lite vi visste om livet, hur skönt det var att veta så lite, men tro att man hade svar på allt.

Jag kunde inte sluta skriva om de här personerna. Det var ju mina vänner som jag saknar mycket, och en tid som var borta på ett ögonblick men betydde så mycket för mig och min väg framåt.

Det visade sig också vara en berättelse om Kiruna som jag upptäckte att jag hade saknat. En som inte handlar om gruvan, naturen och all annan turistpropaganda som får snålvattnet att forsa på kommunikatörer och platsutvecklare. Jag ville se våra platser igen, de som är fula och kantiga. Där vi hade råd att vara, där vi blev till. Det blev en berättelse om subkulturer och om de människor som hamnar lite mitt emellan, de som inte är besjungna eller eftersträvansvärda. De som bara pågår.

De flesta av platserna är rivna nu. De var inte fina nog att flytta, minnena var inte värda att bevara. Det är sorgligt, men nya subkulturer kommer att ta upp nya platser i Kiruna. Jag hoppas att de som bara pågår, oavsett om de bor i Kiruna eller någon annanstans, känner sig besjungna av denna berättelse.