Läs i grupp – bli stärkt
NÖRDEN: Kan människor som lever i socialt utanförskap må bättre av att läsa tillsammans? Det ska Kerstin Rydbeck, professor vid Uppsala universitet, ta reda på. Hon står i startgroparna för att forska på shared reading.
Vad är shared reading?
– Jag brukar använda ordet läsargemenskap. Alltså att man träffas i grupp och pratar om litteratur. Det handlar om att stärka människor med böcker som hjälp. Och att få folk att hitta till litteraturen.
Vilka vänder sig metoden till?
– Människor som inte läser, sådana som inte är vana och kanske inte skulle gå med i vanliga bokcirklar. Men även människor som lever i ett socialt utanförskap. I Storbritannien, som shared reading kommer ifrån, har man fokuserat mycket på människor som har mental ohälsa. Äldre, ensamma, dementa. Men även arbetslösa, uteliggare, långtidssjukskrivna, människor som inte mår så bra av olika anledningar.
Hur skiljer sig shared reading från en vanlig bokcirkel?
– En hel del. Dels läser man aldrig något mellan mötena, utan all läsning pågår medan man träffas. Dels handlar det om korta texter. Det kan vara lyrik, korta noveller eller både och. Dessutom träffas man ofta, kanske en gång i veckan. Det finns också en shared reading-ledare som har en väldigt stark och viktig roll.
På vilket sätt styr ledaren gruppen?
– Man måste gå en utbildning för att bli ledare och man styr gruppen med en ganska varlig men ändå fast hand. Det är ledaren som väljer ut texten och läser högt, för shared reading bygger på högläsning. Man har texten framför sig på ett papper, och medan man läser texten högt stannar man då och då upp och diskuterar det man har läst, funderar över det, och går vidare.
Vad diskuterar man?
– Det handlar om att deltagarna ska prata om de spontana känslor och tankar som kommer upp under läsningen. Det handlar inte om att göra en innehållsanalys av texten.
Varför korta texter?
– För att man ska kunna avsluta texten vid varje möte. Det är inte meningen att det ska bli något slags följetongsläsning. Tanken är att man ska kunna vara med och att det inte ska spela någon roll om man är borta en gång. Man ska kunna komma tillbaka utan att känna att man har hamnat utanför.
Vad brukar man läsa för texter?
– I Storbritannien läser de mycket klassiker, till exempel Shakespeare, lyrik och mycket gamla välkända författare. Sen funkar så klart modern litteratur också, men det ska inte vara tillrättalagt, utan bra, allmängiltiga texter. Jag skulle säga att texten beror lite på vilken grupp man har.
Hur skiljer sig det här åt från biblioterapi?
– Ledaren är inte terapeut, för det första. I Storbritannien är det exempelvis mycket volontärer som jobbar med shared reading. Många som deltar i grupperna har under lång tid haft mycket läkarkontakter och kan vara lite allergiska mot ordet terapi. De vill inte skickas på någon sådan grej till. Med shared reading får de diskutera en litterär upplevelse med andra människor, vilket kanske gör att de känner att de får tillbaka ett slags mänsklig värdighet.
Var kommer shared reading ifrån från början?
– Det är en kvinna som heter Jane Davis, som disputerat i litteraturvetenskap vid universitetet i Liverpool, som utvecklat metoden med shared reading. Hon saknade kontakten med »vanliga läsare«, att inte bara träffa studenter. Hon startade en grupp, och i den var det några långtidssjukskrivna som efter ett tag sa att de upptäckt att de gick mindre till doktorn. Jane Davis tänkte att metoden på sikt kanske kan innebära att människor behöver mindre medicinska resurser. Så hon har startat en del projekt som har finansierats av det brittiska vårdsystemet.
Och nu ska du forska på detta?
– Ja, vi är en grupp som står i startgroparna för att starta ett nordiskt projekt om den här metoden, där vi kombinerar forskning med praktiskt shared reading-arbete. Det har inte startat så många shared reading-grupper ännu. Det beror på att inte så många gått ledarutbildningen.
Är du själv ledare?
– Nej, men jag har gått utbildningen. Jag ska starta en grupp nu i vår!
Shared reading:
Vad: Shared reading är en metod för läsning och samtal i grupp. Metoden togs fram av litteraturforskaren Jane Davis och The Reader Organisation i Liverpool i Storbritannien för 20 år sedan.
För vem: Alla kan delta men man vänder sig främst till personer som lever i socialt utanförskap. Målet är att stärka människor med hjälp av läsning i grupp.
I Sverige: Metoden börjar komma hit. Bland annat finns det shared reading-grupper som riktar sig till nyanlända.
3 tips
Så blir du en bra shared readingledare:
1. Välj text med omsorg och förbered dig noga.
2. Var lyhörd för deltagarnas känslor och för stämningen i gruppen.
3. Bjud på dig själv, men prata inte för mycket.
Jag är på Björn Werners sida när det gäller litteratur
INTERVJUN: 1 februari tillträdde Augustin Erba tjänsten som förlagschef på Piratförlaget. Med sin erfarenhet från mediebranschen vill han modernisera förlaget och helst hela branschen. Och han räds inte att gå emot etablerade sanningar.
Inloggning krävs för att visa resten av innehållet.
eller teckna en digital prenumeration för att få ta del av artikeln och allt annat på SvB.se.