Tillbaka

Äntligen nya riktlinjer för bibliotekens fjärrlån

1998-04-30
av SvB
Direktlån via LIBRIS och ökad regional samverkan mellan folk- och forskningsbibliotek.     Det är några av förslagen i en utredning om bibliotekens fjärrlån som läggs fram inom kort.

arna, Kerstin Grum och Mattias Karlsson, har sedan i höstas arbetat med att kartlägga fjärrlåneströmmar, beskriva framtidstendenser och ta fram förslag på hur fjärrlåneservicen kan förbättras.
    Bakgrunden till utredningen, Bibliotekens fjärrlån, som initierats av Statens Kulturråd och KB:s samordningsavdelning BIBSAM, är förändringar i bibliotekens omvärld. Dit hör bibliotekslagen, den ekonomiska kompensation som forskningsbiblioteken numera får för sin fjärrutlåning, regeringens ambitioner att utveckla LIBRIS till en nationell resurs för alla bibliotekstyper, satsning på utbildning på alla nivåer, den elektroniska publiceringen och ett utökat regionalt samarbete över biblioteksgränserna.
    Lägg därtill att de flesta uppfattar Sveriges Allmänna Biblioteksförenings (SAB) riktlinjer för fjärrlån som helt föråldrade. Riktlinjerna utkom 1979 men har inte reviderats sedan dess. Till problembilden hör också att bibliotekens ekonomi är hårt ansträngd, vilket lett till minskade bokinköp, samtidigt som medieanslagen numera också ska täcka annat än böcker och tidskrifter.
    Totalt levererar de svenska folk- och forskningsbiblioteken närmare 1,1 miljoner fjärrlån årligen. För forskningsbibliotekens del utgör de 700 000 fjärrutlånen en stor andel (12 procent) av den totala utlåningen. Folkbibliotekens fjärrutlån motsvarar samtidigt mindre än en procent av den totala utlåningen av vuxenböcker. Grum/Karlsson redogör utförligt fjärrlåneverksamhetens omfattning dag, mellan vilka bibliotek låneströmmarna går ochvad som lånas etcetera.
    Till de "eviga" frågorna bland svenska bibliotek hör om fjärrlånen strikt ska följa den så kallade lånekedjan (kommunbibliotek - länsbibliotek - lånecentral) eller om det ska vara tillåtet att skicka sina beställningar direkt till det bibliotek som kommer att leverera det begärda dokumentet bäst, billigast och snabbast. Fria lånevägar avvisas

Tankarna på helt fria lånevägar avvisas dock av utredarna, som skriver att dessa: "inte kan möta de utmaningar som fjärrlånesystemet står inför. Det riskerar framför allt att uppstå snedbalanser där beställningsmängderna belastar biblioteken olika och detta hotar i förlängningen hela fjärrlåneverksamheten." I stället rekommenderar man att det regionala samarbete som inletts på många håll (SvB rapporterade om det västsvenska Nätverk för kunskap i nr 23/97) bör förstärkas och att regionerna bör sträva efter att bli så självförsörjande.
    Utredarna tar också klart ställning för så kallade direktlån. Slutanvändaren, det vill säga den låntagare som vill ha fatt i en viss bok eller tidskriftsartikel, bör kunna beställa litteraturen direkt via nätet och få den levererad hem till bostaden. Erfarenheterna från de bibliotek som prövat direktlån är goda och visar att man inte behöver vara överdrivet rädd för att svinnet ska öka. Distansstudenter föreslås som en lämplig grupp att börja med, eftersom de har stora problem att klara sin litteraturförsörjning i dag.
    En grundläggande förutsättning för fjärrlånesamarbetet är solidariteten mellan biblioteken. Alla måste bidra efter sin förmåga och klara av en viss självförsörjning. Om alltför många börjar förlita sig på att andra skall köpa in den bok man själv inte har råd med - ja, då brakar systemet snabbt samman. Därför bör, menar utredarna, folkbiblioteksstatistiken förbättras så att eventuella ²fripassagerare² snabbt upptäcks.
    Grum/Karlsson menar också att det bör vara en självklarhet att biblioteken alltid överväger inköp av en viss bok framför ett fjärrinlån. En tendens inom folkbibliotekssektorn är att allt mer litteratur som finns i handeln lånas in som fjärrlån i stället för att köpas.
    Utredningen är sammanfattningsvis ett viktigt bidrag till utvecklingen av det svenska biblioteksväsendet. Kartläggningsdelen kommer att tjäna som uppslagsverk i åtskilliga sammanhang framöver och förslagen är tillräckligt genomtänkta, framtidsinriktade och stundtals också provokativa för att kunna sätta ordentlig fyr på debatten i fjärrlånesverige.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.