Biblioteken i Göteborg tar kulturpolitiskt ansvar
har man gått igenom kritikerlistan De femton för 1995 och 1996 för att se hur böckerna köps in och hur de lånas ut, dels vid undersökningstillfället i mitten av februari i år och dels hur många gånger de varit utlånade sedan januari 1996. I undersökningen ingår huvudbiblioteket (HB), 21 stadsdelsnämndsbibliotek (SDN) samt bokbussar.
På listorna fanns 33 prosaböcker, 26 diktsamlingar och 35 essäsamlingar, klassificerade som fackböcker på biblioteken.
Två diktsamlingar, Tidslider av Björner Torsson och På nomadhavet av Melih Cevdet Anday var inte inköpta till något bibliotek. Björn Berglunds bok Göktytan flyger finns inte på HB men väl på 3 SDN-bibliotek där den varit utlånad 15 gånger sedan januari 1996.
Bland romaner och novellsamlingar toppas inköpsligan av svenskt och danskt: Kerstin Ekmans Gör mig levande igen, 55 ex, Peter Høeg De kanske lämpade, 54 ex, Torgny Lindgrens Hummelhonung, 48 ex och Göran Tunströms Skimmer med 48 ex. Mest utlånad är De kanske lämpade men jämförelsen är inte helt rättvis eftersom Ekman och Tunström kommit ut senare på året.
Bland de minst inköpta böckerna är urvalet mer internationellt. Frånsett Björn Berglunds bok så är Kristian Petris Den stulna novellen endast inköpt i 5 ex, därefter kommer Claude Simons Akacian, 6 ex, Kjell Askildsens Ett stort öde landskap och Walter Benjamins Enkelriktad gata var båda inköpta i 7 exemplar vardera. Huvudbibliotekets enda inköpta exemplar av Kjell Askildsens bok har varit utlånat 12 gånger sedan januari 1996 och även vid undersökningstillfället, i praktiken borde det betyda att boken varit utlånad hela tiden. 61 procent av prosaböckerna (ej essäer) var utlånade vid undersökningstillfället. Sammanlagt var 712 exemplar av de 33 böckerna inköpta. Tranströmer toppar
I kritikerlistans avdelning essäer är Doris Lessings Under huden bäst representerad med 38 ex. Därefter ytterligare två självbiografier, Fatima Mernissis Drömmar om frihet, 33 ex, och Ronny Ambjörnssons Mitt förnamn är Ronny, 30 ex.
Per Svenssons Den leende mördaren, har köpts finns i 28 ex, Peter Englund Brev från nollpunkten och Åsa Moberg Simone och jag finns i 27 ex vardera. Flest lån har Ronny Ambjörnssons bok (307 lån) trots att den anlände i maj -96. Minst exemplar är inköpta av V.S. Pritchett Universalmänniskan & andra författare, 2 ex, och Edward Said Den intellektuelles ansvar, 3 ex. Av de 35 fackböckerna var sammanlagt 447 exemplar inköpta och av dessa var 47 procent utlånade vid undersökningstillfället.
Av undersökningen kan utläsas att fler böcker finns inne på SDN-biblioteken än på HB och att det är stora skillnader mellan de olika biblioteken. Av prosaböckerna var 81 procent utlånade på HB, 57 procent på SDN-bilbioteken. Motsvarande för lyrik är 42 procent HB och 23 procent SDN medan fackböckernas procent är 67 för HB och 43 på SDN.
Margareta Torsson som gjort undersökningen konstaterar att "biblio- teken i Göteborg tar sitt kulturpolitiska ansvar och köper in kvalitetslitteraturen. En annan slutsats är tyvärr att vissa böcker dör väldigt fort".
Stadsbibliotekarie Inger Eide-Jensen, som också har initierat undersökningen, vad är din kommentar?
- Vi köper ambitiöst men jag är lite förvånad över att en del titlar har så få utlån. Men de som söker den här litteraturen har mycket goda chanser att finna böckerna. I Göteborg skyltar vi och lyfter medvetet och kontinuerligt fram litteratur, ofta i anslutning till diskussioner och debatter. Samtidigt kanske man måste acceptera att det visserligen finns läsare av kvalificerad litteratur men inte så många. Vi bibliotekarier har ibland en idé om att folk ska "förbättra " sig och det är kanske inte heller riktigt lyckat.
Bibliotekets uppgift är att göra de enskilda rösterna urskiljbara i mediebruset, att se de enskilda författarskapen. Bör och har biblioteken resurser att öka den litteraturförmedlande funktionen?
- Vi har mycket knappa personalresurser och en stor del av arbetet bygger på självbetjäning. Jämfört med Stockholm har vi mellan 35 och 40 procent färre personal per utlån, besök etc. I Göteborg har vi satsat på ett högt öppethållande. ( I Göteborg är HB under sommarmånaderna öppet på lördagar. I Stockholm är det sommarstängt från fredag kl 17 till måndag. Reds anmärkning.) Om vi stängde vissa tider vore det möjligt att bedriva viss uppsökande verksamhet men vi har valt hög tillgänglighet på biblioteket.
Inger Eide-Jensen menar att det borde skrivas mer om litteratur i tidningarna och jämför också med de litteraturbilagor som ofta förekommer i utländsk press.
- Böckerna har trängts ut, bland annat av en i och för sig intressant idédebatt, det har blivit mindre av det regelrätta anmälandet. Den läsintresserade allmänheten får inte särskilt mycket vägledning. Jag tror också att man borde bredda diskussionen om böcker, i både tidningar och TV är det så sektoriserat med olika block.
Vad tyckte du om artikeln?