Tillbaka

Böcker på Tornedalsfinska

1997-09-19
av Inger Frimansson
Kaamos är tornedalsfinska och betyder mörkertid. - Alltså den period av året då man kurar ihop sig och läser, förtydligar Marita Mattsson-Barsk. Hon är en av de fyra personer som arbeta...
Kaamos är tornedalsfinska och betyder mörkertid. - Alltså den period av året då man kurar ihop sig och läser, förtydligar Marita Mattsson-Barsk. Hon är en av de fyra personer som arbetar med Kaamos Nordkalottförlag, vars böcker ges ut på tornedalsfinska. Förlaget startades av Bengt Pohjanen 1986 och han ingår fortfarande i redaktionen. 1990 övertogs det av Svenska tornedalingars riksförbund. En speciell referensgrupp tar hand om alla de manus som skickas in. De flesta kommer från amatörskrivare och är av mycket varierande kvalitet. fyllde ett tomrum Tornedalsfinska (mienkieli) är nytt som skriftspråk. Från början av seklet och ända fram till 1960-talet var det förbjudet i svenska skolor. Det var egentligen inte förrän på sjuttiotalet som det började tas upp i hemspråksundervisningen men då fanns ju inga böcker. Så där skaffade sig Kaamos snabbt en nisch. Författaren Gunnar Kieri har i en av sina romaner skildrat hur han och hans kamrater bestraffades om de råkade tala sitt modersmål i skolan. Där skulle det talas svenska, till och med på rasterna. Han har en nästan klassisk skildring av ett gräl mellan två flickor, där den ena står utanför staketet och hävdar sig bra i ordväxlingen eftersom hon talar finska medan den stackars flickan på skolgården måste försöka klara sig med stapplande svenska. 1981 startade Tornedalingarnas riksförbund. Då hade det uppstått ett nyintresse för språket. Bland annat grundades tidskriften Met (Vi). - Vi märker tydligt det ökande behovet av att skriva och berätta på sitt eget språk, säger Marita Mattsson-Barsk. Det sker trevande och väcker många känslor. Samtidigt är det viktigt för ens identitet att man har ett eget skriftspråk. Kaamos första bok gavs ut 1985. Det var Bengt Pohjanens Lyykeri (Luger). Sedan har det blivit tre - fyra titlar per år. Upplagorna ligger på cirka 1 000 exemplar. En av bästsäljarna är ett svenskt/tornedalsfinskt lexikon som gått i 2 000 ex. - När böckerna började ges ut märkte vi hur daghem och förskolor formligen ropade efter fler. Då insåg vi mer än tidigare att förlaget hade en mission att fylla. Det är svårt att uppskatta hur stor den tornedalsfinska gruppen är. Många har flyttat bort från regionen, många har glömt sitt språk. Men i Sverige finns kanske 50-70 000 personer. Böckerna säljs i varenda norrbottnisk by där det finns försäljningsställen och det behöver inte nödvändigtvis vara genom en bokhandel utan till exempel på turistbyråer och liknande. Förlaget säljer även till biblioteken genom BTJ och till Finland. Marita Mattsson-Barsk är positiv till ett gemensamt Barentsförlag. - Det här är ett jätteintressant område, både språkligt och kulturellt. Sedan urminnes tider har det skett möten över riksgränserna, det har präglat oss som bor här, klimatet och kampen för överlevnad har krävt att man lever i symbios. Efter andra världskriget blev gränserna mer slutna men det nordkalottiska har hela tiden funnits kvar i oss. Jag är övertygad om att här finns många presumtiva författare, som en förläggare med rätta blicken skulle kunna odla. Hon är inte rädd för att ett gemensamt förlag skulle konkurrera ut redan befintliga småförlag. Tvärtom. Ju fler förlag desto större intresse, mångfald och blomstring.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.