En modig översättare

Vad tycker du om japanska serier?

– Att jämföra japanska serier med västerländska är som att jämföra knattefotboll med världsligan. I Japan har de förmågan att skapa mänskliga seriefigurer som jag känner för. När Kalle Anka förblir densamma år efter år utvecklas alltid karaktärerna i japanska serier. Japanska tecknare ritar inte heller enskilda serierutor utan bygger upp sidor som helheter.

Hur upptäckte du manga?

– Sommaren 1989 såg jag japansk tecknad film på tv i Frankrike där min frankofila mor köpt ett hus. Jag lärde mig franska genom att se dubbad japansk tecknad film fyra timmar om dagen. När jag senare hittade ett översatt japanskt seriealbum kände jag att mitt liv hängde på att jag köpte boken, säger Simon Lundström.

Hur lärde du dig japanska?

– Andra året på gymnasiet gick jag en kvällskurs i japanska mest på skoj. Efter gymnasiet började jag läsa japanska på universitetet mest för att slippa söka arbete. Sedan var det lätt att få stipendium för att studera i Japan. På den här tiden fanns det mycket lite översatta japanska serier i Sverige.

Är det skillnad på att översätta serier och vanliga böcker?

– Jag har inte översatt några vanliga böcker på professionell nivå, men däremot tecknad film. I serierna handlar det bara om talspråk. Därför brukar jag få beröm för min talade japanska, men jag säger ju bara vad som finns i bubblorna. Talspråket tillåter mig att flippa ut mer. På så sätt har jag det lättare än de som översätter skönlitteratur med poetiska beskrivningar på flera stilistiska nivåer.

Kan ett fan översätta?

– Fans som läst amerikanska översättningar blir arga när jag översätter namn som Svarta Bältet till svenska. De är egentligen bara irriterade på det svenska språket. De förstår inte hur mycket jag hyvlar bort av nyanser bara genom att använda pronomet jag. En bra översättare vågar översätta i stället för att klänga sig fast vid idiomatiska japanska uttryck. Även ett fan som jag måste erkänna att jag gör stora ingrepp i språket. Annars blir det inte läsbar svenska. Oavsett vad du översätter är det viktigaste att vara djävulskt bra på svenska. Du måste vara bättre på svenska än en författare.

Finns det några stilgrepp inom manga som försvårar?

– Japanskan kan med enkla ändelser visa att en figur talar maskulint, feminint, pojkaktigt eller gubbigt. När en liten pojke pratar som en gammal gubbe i en hel serie går det att lösa med kanslisvenska och pluraländelser på verb. Men hur får du en figur att låta som en liten flicka?

Går allt att översätta?

– Nej, ibland spelar de japanska tecknen en roll i själva historien som i Detektiven Conan där hela blomsterrabatter är formerade likt ett skrivtecken med en betydelse för berättelsen. Då är det bara att sätta ut en fotnot. I andra fall utnyttjar tecknarna skrivtecknens effektiva betydelseinnehåll på ett sätt som gör det omöjligt att behålla den fantastiska humorn vid översättningen.

Får svenskan plats i seriebubblorna?

– Pratbubblorna är ofta för små eftersom tecknen är väldigt effektiva betydelsebärare.

Försvårar den japanska kulturen i sig översättningen?

– I Japan delar man upp saker och företeelser i manligt och kvinnligt på ett sätt som är främmande för oss. ‹Att bli bättre på att laga mat› blir på japanska ‹att polera på sin kvinnlighet›. Skulle jag översätta det ordagrant skulle serien missuppfattas i Sverige.

Vill du inte ge ut japanska serier själv?

– Det finns japanska vuxenserier som är på Nobelprisnivå och roliga japanska undergroundserier som jag skulle vilja ge ut. Men jag vill inte hålla på med rättig­heter och sådant. Jag tipsar ofta Bonnier Carlsen, Egmont Kärnan och Manga Media om intressanta japans­ka serier. Men de vet att jag är ett fan och förlagen har andra bevekelsegrunder, som att serien ska sälja.

Vill du flytta till Japan?

– Nej, det är ett för hetsigt liv. Jag älskar svensk natur. Jag och min fru har flyttat ut till en hästgård utanför Uppsala. Där har hon sina hästar och jag min manga. Men jag åker till Japan två gånger om året.

Simon Lundström

33 år. Översättare av mangaböcker som One Piece, D.N. Angel, Rama. Hans översättningar har lånats ut 180 000 gånger på biblioteken det senaste året, enligt Författarfonden. Studerat japanska vid Stockholms universitet och i Japan. Har 1 500 japanska mangaböcker på gården norr om Uppsala. Tidigare ordförande och numera styrelseledamot i föreningen Manga Kai