Förlagen vill strama åt utlån av e-böcker

e senaste åren har utlåningen av digitalt material på biblioteken ökat med 30 procent per år. I dag lånas det ut cirka 11 000 digitala böcker i månaden på sammanlagt 250 bibliotek. För varje utlånad e-bok och digital ljudbok betalar biblioteken 20 kronor. Av dessa går tio kronor till Elib som sköter distributionen och tio kronor till förlagen.

För Elib fungerar det nuvarande systemet bra. 3,4 av 18 omsatta miljoner 2009 kom från försäljningen till biblioteken.

– Tyvärr känner en del att biblioteken är förlagens stora skräck. Det finns till och med förlag som säger att bibliotek är värre än Pirate Bay – att det inte bara är gratismaterial det handlar om, utan lagligt gratismaterial. Sedan är det biblioteken som vill ha obegränsad utlåning för samma pengar och det är förlagen rädda för, säger Johan Greiff, vd för Elib.

På Elib har man inte sett några tendenser till att bibliotekens utlåning ”kannibaliserar” på försäljningen, men man inser ändå att det måste göras något, när parternas önskemål drar åt så olika håll.

– Någonstans här måste ju alla komma överrens. Vi är absolut positiva till att göra en ny modell, säger Johan Greiff.

Många bibliotek är starkt kritiska till dagens system och även om förlagen får betalt per utlånad digital bok väljer många förlag att inte sälja sina digitala titlar till biblioteken överhuvudtaget.

Den mest populära digitala utlåningen på biblioteken står ljudböckerna för. Trots det har både Bonnier Audio och Norstedts valt att inte sälja några ljudböcker i digital form för utlåning.

Att det inte kräver något merarbete för konsumenterna att få tillgång till en ljudboksfil gratis är enligt Magnus Nytell, vd på Bonnier Audio, inte bara ett hot mot förlagen utan också mot författarna och återförsäljarna:

– Så länge jag har varit på Bonnier Audio så har vi aldrig sålt till biblioteken. Vi ser en problematik med konsumtionsbeteendet och ligger därför lågt i väntan på en bättre lösning. Jag hoppas att vi ska kunna leverera ljudboksfiler till biblioteken, men jag vet fortfarande inte hur det ska gå till, frågan är absolut inte löst, säger Magnus  Nytell.

På Studentlitteratur har man valt att bara sälja en del av sina e-bokstitlar till biblioteken. Av de 700 e-böcker som Elib distribuerar åt förlaget finns 300 – främst backlist – tillgängliga för biblioteken.

Magnus Pettersson Roos, marknadschef på Studentlitteratur:

– Vi experimenterar oss fram för att se vad som är intressant för oss som förlag och för våra läsare. Vi vet inte med säkerhet hur marknaden för e-böcker kommer att utvecklas. Om biblioteken är missnöjda med dagens system så är vi öppna för att diskutera alternativa modeller, men självklart skulle det vara ett problem för oss om man kunde få tag i vår utgivning gratis via biblioteken utan att betala oss för det.

En lösning skulle kunna vara ett system liknande det amerikanska som sköts av företaget Overdrive. De levererar digitala böcker till 10 000 anglosaxiska bibliotek.

Deras system går ut på att biblioteken köper en licens för varje digital bok. Overdrive har utvecklat ett program som gör att boken kan laddas ner av låntagaren och läsas off line under en viss period innan den förstör sig själv. Först därefter kan boken lånas ut till nästa låntagare. En licens gäller för hur många utlåningar som helst, precis som med en vanlig fysisk bok.

Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekskonsulent med it-ansvar på länsbiblioteket i Östergötland, har varit i USA och studerat Overdrives lösning som hon tycker fungerar bra:

– Det som efterfrågas på biblioteken är möjligheten att kunna ladda ner den digitala filen och lyssna på den off line. Det kan man göra med Overdrives system. Som det är nu i Sverige måste man vara uppkopplad. Ett annat sätt skulle kunna vara en strömmande variant. Men vad jag förstått från Elib så har det hittills inte varit så stort intresse från förlagens sida för en mobil lösning, säger hon.

Ett annat problem som biblioteken pekar på är att man med dagens svenska system inte har kontroll över sina kostnader.

– Det är en väldigt omdiskuterad betalningsform. Skulle utlåningen öka mycket är det inte en hållbar modell. Det skulle äta upp hela anslaget, säger Birgitta Hellman Magnusson och berättar att som det är nu känner man på biblioteken att ju mer man försöker marknadsföra den digitala nedladdningen desto dyrare blir det.

Med ett licenssystem skulle biblioteken kunna väga det digitala beståndet mot det fysiska i budgeten och på så sätt få kontroll över kostnaderna för utlåningen.

Från förlagens sida är man svagt positiv till ett licenssystem, men något jubel är det inte frågan om. Magnus Nytell på Bonnier Audio är tveksam till konstruktionen:

– Det är en intressant modell att man får stå i kö för att låna en fil. Den påminner om den fysiska utlåningen. Men jag kan tycka att det är en pseudokonstruktion, den känns inte riktigt bra.

Trevande samtal har nu börjat föras mellan Svensk Biblioteksförening, Förläggareföreningen och Författarförbundet. Men det är lång väg kvar innan en lösning kan vara nådd.  

– Några förhandlingar har inte inletts än, säger Kristina Ahlinder, vd på Förläggarföreningen.

Från Förläggareföreningens sida anser man ändå att det finns en förståelse från Biblioteksföreningens sida för att förlagen verkar på en kommersiell marknad.

– Det hela handlar om dem som gjort investeringen; författaren och förlaget. Det är inget konstigt med att en affärsidé måste fungera. Förlagen är inga ideella organisationer, det är självklart att de måste få in pengar, säger Kristina Ahlinder som är positiv till ett system med olika reglerande moment:

– Det är nödvändigt. Ingen bibliotekarie kan ju tycka att det är annat än orimligt att man skulle öppna dammluckorna helt.

På Svensk Biblioteksförening tror man inte heller att det är någon som bara av ren illvilja vill begränsa bibliotekens möjligheter.

– Jag tror att man på förlagen ser bekymmer som man inte kan överblicka konsekvenserna av. Men utifrån bibliotekens verksamhetsidé att tillgängliggöra fritt, så är det ett problem att vi inte kan förvärva de titlar som efterfrågas, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare på Svensk Biblioteksförening och fortsätter:

– Det vi lyfter fram nu från vår sida är orimligheterna i att biblioteken inte kommer att kunna fortsätta utlåningen när vi är tvungna att fungera i ersättningssystemen. Utvecklingen är inte hållbar. Om e-böckerna fortsätter att öka i den takt den gör nu skulle mediebudgeten behöva tre- eller fyrdubblas.

Än så länge är det enligt Niclas Lindberg för tidigt att säga var samtalen hamnar. Men att det kommer att behövas politiska initiativ i frågan är han övertygad om.

– Vi ska träffas efter jul och efter det kan vi se hur vi ska förhålla oss till den kommande bokutredningen. Det skulle vara väldigt konstigt om den inte tar upp de här problemen. Som nation skulle vi drabbas om vi inte har ett system för att använda den nya tekniken som redan finns. Det är ju helt orimligt. Det skulle vara som om vi inte tagit språnget att trycka böcker utan behållit stentavlor, säger han.

Enligt Kristina Ahlinder skulle dock en lagstiftning som går efter en del biblioteks önskemål, och tvingar förlagen att ge ut det digitala materialet till dem att förfoga fritt över, skapa stora problem:

– Det som talar emot är hela den illegala sidan med nedladdning och att böckerna blir för dyra och att förlagen överhuvudtaget inte vet om de får tillbaka något av sin investering.

På Elib finns i dag 2 405 av förlagens titlar .