Tillbaka

Framtidstro vid Kungliga Bibliotekets nyinvigning

1997-06-19
av SvB
Under högtidliga former invigdes Kungliga Biblioteket efter ett drygt femårigt byggnads- och renoveringsarbete. Arbetet har bland annat resulterat i ett tillbyggt annex, två bergrum, en hörsal och en utställningslokal.

ngen inviger Kungliga Biblioteket och Sveriges statsminister inviger Malmös nya stadsbibliotek, och det sker nästan på samma dag. En händelse som ser ut som en tanke och möjligen också symboliserar både den gamla svenska bibliotekspolitiken med högtidliga och strikta gränser mellan folk- och forskningsbiblioteken samt lägger ut nya spår som visar att de båda bibliotekstyperna närmar sig varandra.
    När det gäller turbulensen kring stadsbiblioteket i Malmö så diskuterades också, någon gång i bygg- och politikerlångbänken som föregick det nya stadsbiblioteket, om att göra detta bibliotek till ett kombinerat folk- och högskolebibliotek. Planerna gick i stöpet och nu får förmodligen malmöborna vara tacksamma över att de överhuvudtaget fått ett nytt bibliotek.
    Invigningen fick dock klara sig utan såväl danske arkitekten Henning Larsen, som ansåg att hans biblioteksbygge förbilligats och förvanskats, samt den stridbare stadsbibliotekarien Sven Nilsson som starkt motsatt sig den ökända kommunala omorganisation som förvandlat bland annat biblioteksförvaltningen till en avdelning lydande under en kulturdirektör. optimistiska tongångar.
    När det gäller Kungliga biblioteket är läget ett helt annat och långt ifrån det nyckfulla folkbibliotekssverige. Riksbibliotekarien Tomas Lidman och hans medarbetare utstrålar tillförsikt och framtidstro. Med raska och tämligen jämna steg samsas långt framskriden datateknik med bevarandefunktion och humanistisk forskning.
    Nationalbiblioteket är en egen myndighet som fått utökade och samordnande biblioteksuppgifter för Sverige, och är naturligtvis en oerhört viktig myndighet för vårt samlade minne och informationssamhället. Således sparar man exempelvis inte enbart allt svenskt tryck utan har även, inom Bibsam, en övergripande målsättning att se till att de svenska forskningsbibliotekens resurser utvecklas, genomföra utredningar och utvecklingsprojekt med mera.
    Vid pressvisningen känns det slitna uttrycket historiens vingslag för en gångs skull helt rätt att använda och det är hisnande att tänka på, och se, de milslånga samlingarna av svenskt tryck, kartor, handskrifter, rariteter och mycket annat. Här finns också Djävulsbibeln och presslunchen avslutades stilenligt med en pikant djävulskaka.
Tradition från 1661

1661 beordrades alla Sveriges boktryckare att till Kungl.Maj:ts kansli skicka två exemplar av varje skrift innan den spreds. 1707 vidgades leveransplikten till sex friexemplar och i lagen om pliktleveranser omfattas sedan 1993 även dokument som återges elektroniskt.
    Sammantaget har det tagit fem år för KB att genomföra det mycket omfattande ombyggnads- och renoveringsarbetet. Hösten 1992 började man spränga för de två 150 meter långa bergrummen som ligger 40 meter under marknivån och 25 meter under grundvattenytan. Resultatet är de två bokmagasinen under jord som omfattar vardera 9000 kvadratmeter. Varje magasin rymmer cirka 8 hyllmil böcker. Omkring 2050 beräknas de nya bergrummen vara fyllda av böcker, kanske.
    Chefen för det okatalogiserade trycket, Folke Sandgren, berättade raskt och roande om bland annat de utrymmesbesparingar man säkert kommer att göra när telefonkatalogerna blir digitala. Ombyggnaden av KB har kostat cirka 350 miljoner kronor.
    Den nya byggnaden, Annexet, innehåller stora publika utrymmen och riksbibliotekarien är mycket angelägen om att det nya KB ska kunna vara tillgängligt för alla de stockholmare och tillresta som vill komma på guidade visningar eller lyssna på föreläsningar i den nya hörsalen eller se på utställningar i den anslutande utställningslokalen. Ombyggnaden känns väl avvägd och balanserar mellan nytt och gammalt.
    Den nya hörsalen, utformad av Jan Henriksson, är ren i formen med väggarna i räfflad råbetong och med en fantastisk akustik vilket närvarande Henriksson själv manifesterade på presskonferensen.
    Utställningslokal och hörsal nås från huvudbyggnaden av en trappa under en glasöverbyggnad som släpper in ljuset. I entrén till den stora läsesalen, i stort oförändrad, är utsmyckningen gjord av Harald Lyth. Under sommaren kommer också Sivert Lindbloms utomhusentré att bli klar.
Samlad personal

De riktigt stora förändringarna i det gamla huset har skett på våningarna två och tre, vilka tidigare var bokmagasin. Här är nu kontorslokaler och personalen sitter för första gången samlad. Dock har man sparat en liten del av de gamla bokmagasinen med sina fiffiga hyllor.
    Exteriören och parken är byggnadsminne och har inte förändrats. Fasaderna kommer att bli belysta och Einar Höste kommer att göra konstnärlig utsmyckning.
    Kungliga bibliotekets samlingar uppgår till drygt tre miljoner böcker och tidskrifter. Bokbeståndet ökar med 35 000 volymer och tidskrifterna med 40 000 häften per år. De svenska samlingarna ökar med 1 000 hyllmeter per år och den utländska med 300 hyllmeter per år. Det är de klassiska Lundqvisthyllorna som används, redan i början på 50-talet levererade Lundqvist hyllor till KB.
    KB har också en av världens äldsta och bäst bevarade affischsamlingar, den omfattar cirka 500 000 affischer och ökar med 4 000 per år. Under rundvandringen i magasinen går vi förbi en klämkäck sådan från tiden då folkhemmet var ungt och kvinnorna såg ut som Doris Day i håret, just denna affisch uppmanar oss, lägligt nog för årstiden, att med en ny kräm ta bort håret från benen.
    "Småtryck", det vill säga material som inte behandlas lika utförligt som böcker men som likväl är värdefulla för forskningen som spegling av tiden, exempelvis tidtabeller, reklam, matsedlar och verksamhetsberättelser, hit hör även den nämnda affischsamlingen, omfattar 10 000 hyllmeter och varje år tillkommer cirka 150 000 småtryck.
    I samlingarna ingår också omkring 300 000 kartblad, 750 000 porträtt och en halv miljon bilder i olika tekniker som handteckningar, gravyrer och andra trycktekniker alltifrån senmedeltida träsnitt till digitala medier.

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.