Tillbaka

Fyra steg mot författarskap

2019-07-15
av Carina Jönsson
Foto: Johannes Jansson/Wikimedia Commons

I Sverige finns flera hundra skrivarutbildningar, med många olika inriktningar. Men hur väljer man? Och hur gör man för att komma i gång? SvB listar proffsens tips.

En sökning på ”skriva” bland kurser och program på universitets- och högskolerådets hemsida, ger dryga 200 träffar. Medborgarskolan gav 105 skrivarcirklar under 2018.

Under samma tid arrangerade Folkuniversitetet tre heltidsutbildningar och 120 kortare varianter. På folkhögskolorna är ett åttiotal utbildningar igång.

Det råder skrivtid i Sverige. Frågan är hur man gör för att bli en skrivande människa? Hur blir det en bok? SvB låter en deckarcoach, en faktanörd, en poet och en barnboksredaktör guida dig till ett skrivande liv.

Så väljer du din utbildning

Är du hobbyförfattare och vill lustskriva, vill du få tunga debutantpriser eller är du sugen på att skriva klart faktaboken du gått och filat på under flera år? Välj utbildning efter dina behov, manar SvB:s experter.

– Det ska passa dina rutiner och din ekonomi att delta. Fundera på om du vill arbeta i grupp eller ha enskild handledning, säger Anna Ehring, barn- och ungdomsförfattare som handleder skrivelever och håller i kurser för blivande författare.

Med tanke på utbudet är det smart att göra lite research innan du fattar beslut.

– Kolla runt så mycket du bara kan. Det gäller att hitta någon som kan din genre. En gång tackade jag ja till att läsa ett fantasymanus ­– och det ångrar jag. Jag tror att författaren också ångrar sig, haha, säger Inger Lundin, skrivcoach och tidigare förlagsredaktör.

Hon tipsar om de långa utbildningarna, för den som kan.

– Jag är avundsjuk på dem som går en sådan. De får disciplin och engagerade människor- både lärare och deltagare - som hjälper dem. Man får dels intryck hela tiden och dels måste man leverera, för det sitter någon där och väntar på att det ska komma en text, säger hon.

Sören Bondesson, skrivcoach och deckarexpert, tipsar om att låta livssituationen vara med och avgöra.

– Är man ung ska man gå där de unga går, kanske mer av en heltidsutbildning. Är man äldre har man inte tid med det, då får man gå på kvällen. Sedan är det klart: Om man vill skriva lyrik ska man gå någonstans där de lär ut det. Men för till exempel deckare och romaner är det ingen skillnad, de har samma grundförutsättningar, säger han.

Poeten och skrivläraren Athena Farrokhzad:

– Jag tror att man skriver en mycket bättre deckare om man har gått hos oss. Vi ger inga speciella anvisningar kring hur man ska skriva. Men det finns specialiserade skrivarutbildningar om man vet att man vill skriva något specifikt. Man kan lära sig skriva fantasy. Man kan skriva ungdomslitteratur, säger Athena Farrokhzad, vid på Biskops Arnös författarskola.

Skärmen flimrar framför dig. Du längtar efter att äntligen få skriva SLUT i versaler.

Problemet är att du inte formulerat din första mening. Det är lätt att bli förlamad inför tanken på att börja, på riktigt.

Scenen i Stephen Kings Varsel är en av de mest ikoniska skildringarna av skrivkramp. Författaren som gång på gång skriver samma fras, sida upp och sida mer. Skrivkramp ställer drömmarna om framgång mot din förmåga till självdisciplin.

Så kommer du i gång

– Avsätt tid för ditt skrivande. Även om det bara är en timme i veckan, eller en timme om dagen. Låt det vara samma timme. Så det blir en rutin. Då blir det förhoppningsvis ett behov om du tycker det är roligt, säger Anna Ehring.

Du kan också gå vägen via andras texter.

– Börja skriva genom att läsa sådant som du tycker är bra. Och tänk på varför du tycker det. Använd dig av andra människors texter, klipp isär dem, titta på dem. Prova att stjäla det som är bra. Så gör alla. Man kommer att göra något eget av det, säger Athena Farrokhzad.

Sören Bondesson är strängare.

– Det får man ta på sitt eget ansvar. Man måste ha en idé. Målet är att bli en knarkare i sitt eget skrivande, att man måste skriva. Då har man kommit dit man ska, säger han.

Men Inger Lundin väljer ett annat perspektiv. Det svåra är inte att börja. Det svåra är att fortsätta.

– Det finns massor av människor med författardrömmar och många duktiga experter av olika slag som otroligt gärna vill skriva en bok. De har inte svårt att komma i gång, men de har svårt att bli färdiga. De inser vad som krävs när de kommit en bit på vägen, säger hon.

Det är också en av hennes viktigaste uppgifter som skrivcoach, att hjälpa klienterna att ta sig över hindret.

Så skriver du. Och skriver om. Och tiden går. Och kanske kommer det en dag (kanske inte) då du undrar om det är dags.

Så vet du när du är redo att skicka in ditt manus till förlaget

Sören Bondesson tipsar om att ta hjälp av andra.

– Enligt mitt tycke ska boken vara så färdig som möjligt. Då står man sig bäst i konkurrensen med andra. Manuset ska vara genomarbetat språkligt, berättelsen ska sitta ihop. Har du en skrivargrupp får man hjälp med att veta när man kommit dit, säger Sören Bondesson.

Inger Lundin har ett konkret tips.

– Ibland ber jag folk att skriva en baksidestext på prov. För att presentera boken. Man ska kunna precisera den för sig själv på tio rader. Testa texten på någon annan. Ibland ber jag folk skriva ett följebrev där man presenterar sig själv och boken. Varför har man skrivit den? Vem ska läsa den? Varför ska ett förlag ge ut den här boken, säger hon.

Det är lätt att bli blind för den egna texten. Det är ändå bra att fortsätta.

– Skillnaden mellan ett bra och ett dåligt manus är ofta tiden. Jag tänker att man ska jobba med en text tills man inte står ut, tills man spyr och tills den sluter sig för en. Det kanske vissa texter aldrig gör, säger Athena Farrokhzad.

Anna Ehring tipsar om att låta det ta tid.

– Ha inte bråttom. Olika berättelser tar olika lång tid. Vissa berättelser tar flera år andra några månader.

Så går manuset iväg. I bästa fall blir det antaget. Men risken är stor att det inte är så det slutar. Athena Farrokhzad tipsar om att tänka på dem som gått före dig.

Så hanterar du en refusering

Det behöver inte innebära slutet.

Anna Ehring menar att refuseringen kan ge vägledning för ditt skrivande.

– Det beror på om refuseringen innehåller någon respons eller inte. Men i vilket fall ställ den här frågan till dig själv:

Varför skriver jag? Är det för att bli utgiven eller för att jag behöver skriva för min egen skull. Då behöver en refusering inte ta ifrån dig lusten att fortsätta.

– Många av de mest kanoniserade texterna har inte blivit utgivna i sin författares samtid. Många författare som blir publicerade idag har jobbat väldigt länge. Man måste tänka att man skriver för de ofödda och de döda. Litteraturen är större än ett förlags utlåtande. Men jag tänker också att man inte ska göra sig beroende av förlagens bekräftelse. Det finns så många sätt att få ut sina texter – och vi lever i en tid när en författare inte måste vara antagen av ett stort förlag. Det kan vara tidskrifter på nätet. Att publicera dem i staden, säger Athena Farrokhzad.

Sören Bondesson:

– Refuseringar ingår i utbildningen att bli författare. Jag kan tänka mig att 80 procent av de som kommit ut har blivit refuserade. Ett omarbetat manus är befriat från barnsjukdomarna i det som refuserades, säger han.

Det kan vara svårt att ha ett så sakligt synsätt på det som känns som ett nederlag.

– Det är väl avdelningen bryt ihop och kom igen. Det är jobbigt, det tycker alla. Titta på vilket slags nej man får. En standardrefus: ”Vi får in många manus och måste gallra hårt”, det blir man inte hjälpt av som författare. Men om du får nån liten hint om ”vi tyckte att det här var bra, men det HÄR var mindre bra”, då ska du hålla i det som en guldklimp. Det kan hjälpa en att jobba vidare, avslutar Inger Lundin.


//Anna Ehring, barn- och ungdomsförfattare. Verksam på Skrivarakademin, som uteslutande satsar på författarledda utbildningar.

// Inger Lundin, skrivcoach och tidigare förlagsredaktör. Ger även egna skrivarkurser där livsberättelser står i centrum.

// Sören Bondesson, skrivcoach och deckarexpert.

//Athena Farrokhzad är poet och lärare vid Biskops Arnös skrivarskola. Hon är aktuell med diktsamlingen I rörelse (Albert Bonniers förlag).

 

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.