Kommentar: De är långt från ett avtal

Vi på Svensk Bokhandel drog förvisso loss nyheten om att Bonnierförlagen vägrar släppa nya titlar till Storytel. Genomslaget blev återigen stort för ett av våra avslöjanden.

Men möjligheterna att sätta in en sådan här nyhet i ett större sammanhang är oftast små. Själva förhandlingarna brukar man i allmänhet inte ens känna till. De är hemliga. 

Ibland skvallras det om att någon tappat humöret. Att X höjt rösten mot Y och att Y minsann inte lade fingrarna emellan. (Det där som jag hört ledarskapskonsulter kalla för att ”falla ur roll”.) Men försöker man ta reda på innehållet i  det som någon uppfattat som ett kränkande skambud, så är det tyst. Knäpptyst. Så har det varit i de 34 år, fyra månader och nio dagar som jag jobbat på olika tidningar.

Skickliga kommunikationsavdelningar visar toppen av isberget ur sitt perspektiv och upprepar samma budskap på lite olika sätt.

Kvar blir ett pussel med alldeles för få bitar. 

Det kändes när jag skrev ledaren till senaste numret av Svensk Bokhandel som gick till tryck i måndags. Det fanns så många frågor som ingen ville, kunde eller möjligtvis fick svara på.

Effekten i nyhetsmedia – och i sociala medier – av vårt avslöjande om att Bonnierförlagen stryper nya titlar till Storytel kan liknas vid ett velodromlopp i cykel. Bonnierförlagen och Storytel lurpassar på varandra och kritiserar den andres sätt att köra. Men publiken skriker ändå högt och hejar förbehållslöst på en av aktörerna. Men blev man så mycket klokare på det? Fick man några svar på frågorna? Tveksamt…

Vi på SvB valde att erbjuda Bonnierförlagen och Storytel att skriva var sitt debattinlägg; för att åtminstone utsätta oss för möjligheten att tillföra fler dimensioner i en pågående nyhetshändelse. Jag blev förvånad redan av att de tackade ja. (Bonnierförlagen satt och skrev på en text.)

Men att Bonnierförlagen även utåt är så raka om den linje de tänker hålla i en pågående förhandling är sensationellt. Storytels svar visar också att företaget tycker att de befinner sig på en annan spelplan än Bonnierförlagen.  

Jag har tidigare skrivit i en kommentar att ”nu är det krig mellan Bonnierförlagen och Storytel”. Och då trodde jag ändå bara att parterna förhandlade om det fasta priset per lyssning. Inte att Storytel satt hårt mot hårt för att få med också Bonnierförlagen på en revenue share. (Intäktsdelning, alltså.)

Så kallade förhandlingskrig brukar sluta i fred; att man kommer överens. Min känsla efter att ha läst Bonnierförlagens och Storytels debattinlägg är att vägen dit är lång. Kanske når man inte fram. Kanske vill man inte ens nå fram – åtminstone inte i samma affärsmodell. 

Mitt tips är att marknaden för streamade ljudböcker kommer förändras i grunden.

Att Bonnierförlagen inte släpper sina nyheter till Storytel är bara början på den processen.

Med risk för att framstå som krass:

Det står för stora framtida ekonomiska värden på spel för både Storytel och Bonnierförlagen för att någon av dem ska vika sig.

Precis som jag skriver i min kommande ledare i tidningen – några av pusselbitarna fanns ändå på plats i måndags också – så är hela samhället inne i en digitalisering som drivs på av det kundstyrda beteendet.

Storbanker kommer få en ny roll. Man kan låna pengar i digitala lösningar direkt av investerare. Lägre ränta för låntagaren, högre avkastning på kapitalet för en investerare än att ha pengarna på ett konto. Betalkorten, det vill säga kännedomen om det kundstyrda beteendet, kan istället analyseras och bli till information som kan kapitaliseras.

En annan effekt av digitaliseringen är att distributörer äger innehållet de distribuerar till sina kunder. Telias köp av Bonnier Broadcasting, där TV 4 ingår, är ett exempel på det.

Det gäller också för ljudboksdistributörer att analysera kundernas beteende och ser man till Telia-exemplet blir det livsviktigt att äga det innehåll man distribuerar. Bonnierförlagen, Norstedts Förlagsgrupp, Storytel, Bookbeat och andra aktörer får en mix av storbankernas och mobiljättarnas utmaningar att förhålla sig till.

Netflix producerar eget innehåll. HBO har egna serier i sin streamingtjänst. Det är inget konstigt att egna produktioner inom Bonnier Broadcasting först kan streamas på Cmore och sedan visas i den egna kanalen TV4. 

Det vore osannolikt att de streamade ljudböckerna inte kommer göra samma resa i någon form. Särskilt nu när de tjänsterna driver på marknaden och står för en enorm tillväxt. 

Sedan är det givetvis väldigt fint av Bonnierförlagen att slåss för bokens värde på en digitaliserad marknad.

Men det ena utesluter ju inte det andra. Man kan vara fin och kommersiell på samma gång.

Den stora frågan för Bonnierförlagen är:

Klarar vi oss utan Storytel?

Den stora frågan för Storytel är:

Klarar vi oss utan Bonniers?

Och även om svaret är nej, så kommer affärsförhållandet dessa två marknadsledare emellan att ändras.

Frågan är bara till vad.

Jag tror inte ens de själva vet hur det här kommer att sluta.

***

En annan omskriven konflikt är den i Svenska Akademien.

Jag har länge undrat vad Katarina Frostenson har att säga om händelserna som ledde fram till hennes påtvingade avhopp från stol nummer 18 och hur hon uppfattade spelet bakom kulisserna.

Nu kommer snart svaret.

Polaris har nämligen fått över Katarina Frostenson från Wahlström & Widstrand och ger ut boken K – berättelsen som handlar hennes liv och känslor under krisen.

Så det händer onekligen saker i bokbranschen vid sidan om avtalskonflikten Bonnierförlagen vs Storytel.

Den känslan är sannerligen värd att ta med sig när man läser debattinläggen; att de som har skrivit dem just nu hellre skulle göra andra saker än att hantera en konflikt som blivit publik.