Ny rapport: Så lyssnar barn på ljudböcker

Foto: Pexels

Litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund vid Uppsala universitet har fått tillgång till användardata från Storytel, Bookbeat och Nextory för åren 2018 – 2020 för att kunna sammanställa rapporten Barnlitterära strömningar om barns ljudbokslyssnande.

Rapporten visar att ålder är en viktig faktor för hur mycket som barn lyssnar på ljudböcker. Mediet är klart mest populärt i åldern 6 – 9 år, en åldersgrupp som även är storkonsumenter av tryckta böcker.

Rapporten visar på både likheter och skillnader jämfört med vuxnas lyssningsmönster. En likhet är att långa bokserier är starka i ljud och att backlisten är mycket viktig. Bland skillnaderna finns att inläsningen av ljudböckerna för barn i lägre grad än för vuxna görs av profilerade inläsare. I stället är det betydligt vanligare att barnboksförfattaren själv gör inläsningen. Ytterligare en skillnad är att ljudböcker för barn hämtar mer inspiration från andra medier så som radio, poddar, film och tv-serier. En stor del av titlarna är också utgivna av företag som inte ger ut tryckta barnböcker.

Med hänvisning till en aktuell tysk studie lyfter rapporten också fram att barnen själva allt mer bestämmer över sin bokkonsumtion, utan vuxnas inflytande, när lyssnandet ökar. I den fysiska bokhandeln är det i stället föräldern som är den primära konsumenten.

”Att förmedlingen av litteratur till barn delvis förflyttas till kommersiella aktörer är en stor och viktig politisk fråga, som kommer att behöva diskuteras mer utförligt i framtiden”, skriver rapportförfattarna.

Och att plattformarnas rekommendationer har betydelse återspeglas också i att rapporten kan visa att det finns stora skillnader mellan tjänsterna i vilka titlar som är mest populära.

En utmaning för den strömmade barnlitteraturen som lyfts fram i rapporten är att ersättningsmodellerna utgår från böcker utgivna för vuxna. Det missgynnar kortare böcker vilket gör det svårt att få ekonomi i utgivningen av ljudböcker för barn.

”Medan andelen ljudböcker riktade till barn i bokströmningstjänsterna ökar så krymper andelen intäkter till de reguljära bokförlagen för samma kategori böcker”, skriver rapportförfattarna.

Rapporten gör också en iakttagelse kring Astrid Lindgren och konstaterar att det är en paradox att Sveriges starkaste backlist inte fått ett så kraftigt genomslag i tjänsterna som man kanske hade kunnat förvänta sig. Tänkbara förklaringar är att böckerna är särskilt populära i tryckt format och att de äldre inspelningarna länge varit tillgängliga på Spotify. Ytterligare en förklaring som lyfts fram är att förväntningarna på hur en ljudbok ska låta helt enkelt har förändrats sedan Pippi Långstrump gavs ut på stenkaka 1949.

Läs hela rapporten här: