Tillbaka

Vinst viktigare än trivsel på arbetsplatsen

1998-04-30
av SvB
Brittiska förlag är dåliga på att motivera sin personal.     Många lockas av den kreativa sidan av förlagsvärlden men slutar på grund av dålig arbetsmiljö och låga löner.

m träder fram av den brittiska förlagsindustrin avslöjar en bransch som lider av brist på bra mellanchefer och kompetens hos de anställda. Detta enligt 1997 års resultat i Society of Young Publishers löneundersökning.
    De anställdas motivation är låg, vilket högre chefer och företagsledningar som deltagit i undersökningen är pinsamt medvetna om. Hur problemen ska lösas har ingen svar på. Vidareutbildning

En förklaring till problemen är bland annat att ledarskapsutveckling är mycket ovanligt. Chefernas lönepåslag är direkt kopplade till vinst i stället för till ett mer öppet, eller komplett, angreppssätt till gott ledarskap.
    Svaren avslöjar också att företagen sätter press på medarbetarna att arbeta med affärsutveckling, utan att ge dem tillgång till god projektledning.
    Förlagen verkar dra nytta av att medarbetarna och mellancheferna attraheras av branschens kreativa sida. Men samma människor lämnar branschen på grund av dess dåliga arbetsmiljö och låga löner.
    När branschen får ett uppsving, vilket det finns de som tror, kommer de som vidareutbildar sig emellertid att ha goda förutsättningar för befordran.
    Antagandet att tillräckligt många stannar i branschen tycks uppmuntra förlagsledningarna att se positivt på tillvaron under den kommande femårsperioden, trots personalens för närvarande låga motivation.
    En anmärkningsvärd trend i undersökningen är det låga intresset för elektronisk publicering. Bara tre företag förutspår att elektronisk publicering finns med i affärsplanen om fem år.
    En tilläggsfråga i 1997 års undersökning ger svar på frågan om i vilken bransch människor har arbetat innan de kom in i förlagsbranschen.
    I de flesta fall kommer de från närbesläktade områden såsom tryckeribranschen, bokhandeln, tidningsutgivning och journalistik. Men de kreativa sidorna av förlagsindustrin har även lockat till sig före detta skådespelare, konstnärer och modefolk. Akademiker och forskare har inte helt oväntat sökt sig till de akademiska förlagen.
    Den brittiska förlagsindustrin domineras föga oväntat av kvinnor: 81 procent av de anställda och mellanchefer är kvinnor. Bland högre chefer och företagsledning är proportionen en annan, med 59 procent kvinnor och 41 procent män i toppen.
    Kvinnor tjänar i snitt 206 000 kronor om året, medan de manliga kollegerna på samma nivå av någon anledning har 19 000 kronor mer i årslön.
    På toppnivån är bilden dock en annan. Här visar undersökningen att kvinnor tjänar i snitt 452 000 kronor per år, jämfört med 403 000 kronor för männen.
    Undersökningen visar att löneökningen bland marknadsfolk och säljare ökade mer än för redaktörer. Anledningen tros vara ett fortsatt ökat behov av just marknadsfolk från branscher där lönerna i allmänhet är högre. Löneökningen 1997 låg i snitt på fem procent för anställda och mellanchefer, och på sex procent för högre chefer. Skillnad i förmåner

Skillnaderna mellan mellanchefer och högre chefer, samt mellan marknadspersonal och redaktörer visar sig även i fråga om förmåner. Bland redaktörer och mellanchefer är pensionstillskott och diverse lån mest förekommande, medan mark- nadspersonal på samma nivå uppskattas med leasingbilar. Högre chefer har prestationsrelaterade bonuslöner, bättre parkeringsplatser, mobiltelefoner, läkarvård och optioner.
    Bonusen står i snitt för tre procent av lönen, men bara tre procent av cheferna uppger att bonusen är relaterad till en total ledningsprestation, till skillnad från en enbart vinstrelaterad bonusform.
    Ingen i den brittiska förlagsbranschen har tillgång till företagsläkare. Tio procent åtnjuter någon form av föräldrapenning.
    I 1996 års undersökning beklagade sig de anställda över dåliga chefer. Därför trängde årets undersökning djupare in i denna fråga. Bara hälften av cheferna har vidareutbildat sig i ledarskapsfrågor, och för hälften av dessa chefer ägde vidareutbildningen rum för överl två år sedan.
    Högre chefer leder i snitt elva personer i företaget eller en avdelning. Trots detta ansvar fick bara 44 procent utbildning i personalvård, även om 60 procent av förlagen har ett system för personalvård. Affärslitteraturförlagen är undantaget, kanske inspirerade av innehållet i de egna publikationerna.
    Budgeten som högre chefer ansvarar för ligger i medeltal på närmare 6,5 miljoner kronor, med 585 miljoner i topp och 39 000 kronor som lägsta budgetsiffra.
    I förlagsvärlden arbetar man fortfarande många timmar. De anställda och mellanchefer tillbringar i snitt 41 timmar i veckan på jobbet, högre chefer i snitt 45 timmar. Marknadsfolk och försäljare arbetar fler timmar än redaktörer. Personalomsättningen

Trots högre chefers vetskap om den låga motivationsgraden hos de anställda, ser de positivt på framtiden. De anställda är mindre entusiastiska: hela 38 procent vill byta arbete, medan 25 procent känner sig osäkra. Lägst är arbetsmotivationen bland tidskrifts-, allmänutgivande- och barn- boksförlagen.
    Personalomsättningen låg förra året på i snitt nio procent, vilket är en procent mer än 1996. Högst är den inom barnboksförlagen, 20 procent, följt av tolv procent inom allmänutgivande förlag och en personalomsättning på tio procent i den akademiska förlagsvärlden. Mest nöjda med sin totala arbetssituation är de anställda som arbetar med affärs-och universitetslitteratur.
    Bara två förlag angav i framtidsvisionerna att de ämnar satsa på kompetensutveckling samt åtgärder för att få personalen att stanna.
Johan Henrik Nilson/The Bookseller, 98/3

Det är enkelt att hålla sig à jour

Det är enkelt att hålla sig à jour med allt som händer i branschen via Svensk Bokhandels sajt. Ännu enklare blir det om man abonnerar på våra nyhetsbrev. Varje gång vi lägger ut en större nyhet landar ett mejl i din inbox. Samma sak på fredagar då vi antingen summerar veckans händelser eller aviserar ett nytt nummer av tidningen.