Tillbaka

Tack för tipset!

2019-04-18
av Per PeKå Englund

PeKå Englund om Storytel och Bonnier.

Som journalist uppger man inte sina källor. Men i det här fallet går det att göra ett undantag. Det var nämligen konsumenterna som satte SvB på spåret om att något inte var som det skulle mellan Bonnierförlagen och Storytel.

En tråd i en FB-grupp: Camilla Läckbergs nya En bur av guld var plötsligt borta från bokhyllan i streamingtjänsten för dem som redan plockat hem den. Användarna var milt sagt upprörda.

Bonnierförlagen insåg naturligtvis att reaktionen skulle bli stark när de slutade släppa nya ljudböcker till Storytel den 1 april. De visste att Storytels kunder och Camilla Läckbergs fans skulle reagera – att det skulle bränna till i Facebook och på Instagram.

Folket på Sveavägen hanterar dagligen betydligt mer komplicerade framtidsanalyser och sociala medier-strategier än så…

Syftet med att Camilla Läckberg skulle bli symbol för osämjan med Storytel låter jag vara osagt. En inte helt orimlig gissning är väl att det skulle sätta extra press på Jonas Tellander i avtalsförhandlingarna.

I åratal hade Bonnierförlagen ett hemligt avtal med Storytel. De slapp revenue share-modellen och hade en fast ersättning, som när Svensk Bokhandel avslöjade avtalet 2018, gav dem drygt dubbelt så mycket som konkurrenterna per lyssning.

Det spelade alltså ingen roll om läsarna köpte en Bonnierbok i fysisk bokhandel eller streamade den i en abonnemangstjänst. Intäkterna blev ungefär de samma. Bonnierförlagens ersättning från Storytel blev en konkurrensfördel när kända författare bytte förlag.

Men jag tror inte att förklaringen är så enkel som att Håkan Rudels använder marknadsledarens makt för att kräma ur någon extra krona per lyssning.

Vi får helt enkelt sätta in kriget om ljudet i den här kontexten:

Banker utmanas av blockchain-lösningar där låntagare och investerare möts utan en mellanhand. Ska banken överleva måste den snabbt ställa om till att kartlägga sina kunders beteenden via deras betalkort, och sedan kapitalisera på informationen.

Distributörer flyttar fram sina positioner och äger sitt eget innehåll och levererar direkt till kund. Där ryker en mellanhand till på grund av konsumentstyret.

Telias köp av Bonnier Broadcasting, där bland annat TV4 ingår, är ett för Bonnierförlagen ganska närliggande exempel på detta. Köpeskillingen på 9,2 miljarder kronor är inte långt över det börsvärde Storytel varit uppe i som mest: 8,7 miljarder.

Så det är ingen slump att Bonniers Bookbeat annonserar om att man kan provlyssna i 14 dagar gratis – med en bild på Camilla Läckbergs En bur av guld.

Det är en effekt av den konsumentstyrda ekonomin och digitaliseringen: kampen om en ny position i en ny värld.