Mitt namn är Kristoffer Eriksson och jag är en tjugofyraårig ämneslärarstudent bosatt i Växjö. När jag under sommarjobbsveckorna 2019 arbetade på ett LSS-boende frågade en av brukarna om jag kunde berätta en saga. Självklart kunde jag göra det och tankarna drog sig osökt till min första bok på massiva tolv sidor som jag skrev när jag var elva år gammal, men när brukaren gärna ville höra något läskigt, men inget för läskigt, fick jag slopa den idén. Jag behövde helt enkelt komma på något nytt. Orden kom från ingenstans, men de var häpnadsväckande sammanhängande och tio minuter senare hade jag skapat en fiktiv värld för första gången på elva år. Idén för vad som skulle komma att bli min debutroman hade slagit rot i mig och den växte i en rasande takt.
