ANALYS
Spotifys popularitet kan tränga ut ljudbokstjänsterna
Marie Nilsson på Mediavision.
Pressbild/Mediavision
Lagom till att förlagsbranschen återvänder till sina skrivbord efter sommarledigheten kan vi ha fått en ny ljudbokstjänst på marknaden. Marie Nilsson på Mediavision presenterar siffrorna som avslöjar hur Spotify faktiskt kan komma att påverka sina blivande ljudbokskonkurrenter.
Detta är en kommenterande text. Analys och åsikter är skribentens egna.
Hösten 2023 började Spotify inkludera ljudböcker i sina
premiumabonnemang i USA, Kanada och Australien. Det var ett första steg, men med
tydlig ambition. Ett år senare var det dags för några större icke-engelskspråkiga
marknader och här i Sverige växer nu förväntningarna kring en lansering. Det
finns tecken som tyder på att den kan komma snart.
Enligt Förlagspodden
har Spotify slutit avtal med de första svenska förlagen, med preliminär
lansering hösten 2025. Inte direkt en småsak i så fall. Tvärtom; för svensk
ljudboksmarknad kan detta innebära en verkligt stor förändring.
Sverige har i dag cirka 1,2 miljoner hushåll med
ljudboksabonnemang. Drygt 40 procent – eller fler än 500 000 hushåll –
betalar också för Spotify. För dessa skulle alltså ljudböcker snart kunna ingå
i abonnemanget. I USA och Storbritannien inkluderar Spotify 15 timmars boklyssning
per månad. Ifall upplägget skulle bli detsamma i Sverige kan vi nog gissa att
det räcker långt för många. En roman eller deckare ligger ofta mellan 12–15
timmar.
Hög kundnöjdhet hos Spotify
Vad skulle detta kunna innebära för övriga aktörer på marknaden?
Ett sätt att börja bena i frågan är att titta på nyckeltalet churn, det
vill säga den genomsnittliga andel som säger upp sitt abonnemang. För
ljudbokstjänsterna är just churnen, sedan länge, ett bekymmer. Kundomsättningen
är hög och den drivs på av kampanjer och priskonkurrens.
För Spotify är det
precis tvärt om. Här är i stället churntalen bland de lägsta av alla
prenumerationstjänster inom media (text, video och ljud ingår i jämförelsen). Kundnöjdheten
är med andra ord hög i de 1,7 miljoner hushållen som abonnerar på tjänsten. Mediavision
kan också konstatera att Spotify är den medietjänst flest hushåll skulle
behålla, om de av någon anledning måste dra ner på sina kostnader. För ljudbokstjänsterna
gäller det motsatta förhållandet.
Det är därför inte osannolikt att många av de 500 000
hushåll som i dag har både Spotify och ett ljudboksabonnemang kommer att se
över sina val. Lägg därtill Spotifys ytterligare 1,2 miljoner hushåll utan
ljudboksabonnemang. Med andra ord finns utrymme för tillväxt – om Spotify
lyckas.
Ökande vilja att betala för ljud
En styrka som borde gynna alla aktörer är svenskarnas
ökande vilja att betala för ljud. Mediavisions senaste siffror visar att utgifterna
för ljudmedier nu är rekordhöga – musik, poddar, ljudböcker – allt fler väljer
att betala. Vi kan dock gissa att ett abonnemang som samlar ”allt” (i dessa
bundlings-tider) kan upplevas som både bekvämt och prisvärt.
Spotify har också hög räckvidd. Nästan hälften av alla
svenskar i åldern 15–54 använder tjänsten en genomsnittlig dag. Det är väldigt
många fler än ljudbokslyssnarna. Potentialen att nå nya lyssnare, inte minst
unga, är uppenbar.
För att sammanfatta står kanske ljudboksmarknaden nu inför
en ny fas. Senare års tillväxt, i hög grad prisdriven, kan framöver späs på av
en aktör med kraftiga muskler, brett utbud av ljudtjänster och starkt grepp om marknaden.
Spotify skulle kunna förändra spelplanen, vilket kanske är vad som krävs för
ytterligare tillväxt.
Kan detta också öka intresset för berättandet, eller
stärka vår relation till litteratur? Det får bli en annan krönika. Men först
lite sommar och gärna en bok eller två!